11.09.2017 Blogginlägg Inga kommentarer

Heta klimatomröstningar i Europaparlamentet om kolinlagring, flyg och Brexit

Under denna vecka samlas Europaparlamentet i Strasbourg för att fatta beslut i en mängd saker. Två beslut har särskilt stor betydelse för klimatet. Det ena gäller parlamentets förhandlingsposition kring kolinlagring i landskapet (LULUCF-förordningen), det andra flyget inom utsläppshandeln.

Omröstningarna om dessa bägge frågor kommer att äga rum någon gång mellan 12 och 14 på onsdag och kan följas på webben här.

Vimsig ”kompromiss” om LULUCF lanserad

Enligt den voteringslista (titta under ”Betänkanden” 13 september) som offentliggjorts kommer parlamentet när det gäller LULUCF-förordningen att gå på samma linje som miljöutskottet (ENVI) fastställde i juli, utom på en punkt, ändringsförslag 51.

Att ENVI godkände ändringsförslag 51 betydde att man ställde sig bakom Kommissionens principiella linje att alla länder ska omfattas av ett grundläggande krav att 2021-2030 (i princip) lagra in lika mycket koldioxid i landskapet som man gjorde 2000-2012 (Kommissionen förslog 1990-2009).

Detta är en linje som de flesta skogsländer motsatt sig, och för att luckra upp parlamentets position har en ny ”kompromiss” tagits fram. Riktigt vad denna nya beslutsformulering innebär är dock oklart, likaså vilket stöd den egentligen har i parlamentet.

Vid en debatt på Europahuset under måndagen, där bl.a. de fyra Europaparlamentarikerna Linnéa Engström (MP), Fredrick Federley (C), Christofer Fjellner (M) och Jytte Guteland (S) deltog, signalerade dock samtliga att de trots detta nog tyckte att den nya ”kompromissen” var bra. När jag mot slutet av diskussionen fick möjlighet att fråga dem vad den beslutstext de sade sig avse att stödja egentligen innebar – t.ex. vilken betydelse den skulle få på förutsättningarna för svenskt skogsbruk – kunde dock ingen riktigt reda ut saken, trots att både Federley och Fjellner sade sig ha haft centrala roller när texten utarbetades. Engström och Guteland kommenterade inte.

Ett tema i den svenska skogsnäringens kritik av Kommissionens förslag har varit att det sägs leda till att möjligheterna att avverka svensk skog begränsas. Som Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen, visade i en panel som föregick politikernas diskussion, är en sådan effekt dock närmast utesluten.

När Federley & Fjellner skulle försvara sin ”kompromiss” försökte bägge därför nu tona ned denna aspekt och fick istället ihop något om att förslaget egentligen inte alls hade med svenskt skogsbruk att göra utan att den syftade till att få igång en modernisering av skogsbruket i andra EU-länder. Hmmm…

Den som själv vill ge sig på att tolka den ordmassa som ”kompromissen” består av kan hitta texten här – lycka till!

Har skrivit om denna fråga flera gånger, bl.a. här och här.

Tuffa förslag om flyget och klimatet

Beträffande voteringen om flyget kommer – av den offentliggjorda voteringslistan att döma – den linje som miljöutskottet i juli röstade igenom att i allt väsentligt klubbas utan votering.

Den viktigaste ändringen i det förslag från Kommissionen, som omröstningen egentligen handlar om, jämfört med nuläget, är att man vill att utgivningen av de speciella utsläppsrätter som enbart flygbolagen får utnyttja, EUAA, från 2021 ska trappas ned i samma tempo som för ”reguljära” utsläppsrätter. De betyder att utgivningen av EUAA upphör 2057, därefter kan man säga att det blir förbjudet för flyget att använda fossil flygfotogen.

I övrigt vill Kommissionen fortsatt begränsa systemet till att enbart gälla flygningar inom EEA-området (EU-Island, Norge och Lichtenstein) – vilket ENVI (och därmed sannolikt hela parlamentet) går emot.

De viktigaste förändringar som föreslås är (nummer på ändringsförslagen (”amendments”) inom parentes, de hittas här:

(16) ENVI föreslår att antalet nya EUAA som ges ut 2021 ska vara 10 procent lägre än 2014-2016 och sedan minska i samma takt som utgivningen av reguljära utsläppsrätter (EUA). Antalet som utfärdas på basis av trafik till/från EU ska dock kunna justeras med anledning av effekterna av de globala insatser som planeras, t.ex. det utsläppskompensationssystem, CORSIA, man enats om inom FN-organet ICAO (formuleringen innebär att utsläppshandeln från 2021 utvidgas till att omfatta alla flygningar till/från flygplatser inom EEA).

(17) Från 2021 ska andelen som auktioneras ut höjas från 15 till 50 procent.

(23) Från 2021 ska systemet inte enbart omfatta trafik inom EEA utan även omfatta trafik till/från EEA – en femdubbling.

(24) Det undantag från systemet som idag gäller för trafik till/från ”outermost regions” slopas från 2021 – berör trafik till Kanarieöarna, Madeira, Azorerna samt diverse franska besittningar lite runtom i världen.

(35) 1 januari 2020 ska Kommissionen redovisa en analys av höghöjdseffekter med förslag om åtgärder.

Ändringsförslag 43-46 har lämnats in av en grupp parlamentariker, vars idéer inte bara går på tvärs med miljöutskottet utan även med Kommissionen. Viktigast är

(45) som går emot förslaget från Kommissionen att från 2021 successivt trappa ned utgivningen av utsläppsrätter för flyget i samma takt som för ”reguljära” utsläppsrätter (EUA).

(47) Ett förslag som får effekter på hela utsläppshandelssystemet och som har lämnats in gemensamt av parlamentets fyra största grupper. Förslaget handlar om Brexit och innebär att utsläppsrätter som utfärdats i ett land som är på väg att lämna unionen (läs Storbritannien) inte längre ska gälla efter 1 januari 2018. Poängen med denna ändring är att förhindra ett massivt inflöde av utsläppsrätter för det fall Storbritannien lämnar EU genom s.k. hard Brexit. I så fall upphör ju utsläppshandelsreglerna i ett slag att gälla inom Storbritannien. Brittiska företag som fått gratistilldelning av EUA skulle då kunna sälja dem till företag i resten av EU och skapa nya överflöd på utsläppsrätter. Detta förslag berör således hela utsläppshandeln, inte bara flyget.

(Varning: förslag och voteringslistor kan komma att ändras.)

 

Här kan du lämna en kommentar:

Lämna en kommentar