29.11.2017 Blogginlägg Inga kommentarer

Parlamentsomröstningar utan överraskningar

Under tisdagen röstade både miljöutskottet (ENVI) och industriutskottet (ITRE) i Europaparlamentet om viktig, ny klimatlagstiftning.

ENVI gav klartecken dels för den slutliga uppgörelsen om utsläppshandeln, dels ett avtal som kopplar samman EUs utsläppshandelssystem med Schweiz´. Nu återstår det slutliga godkännandet från EUs miljöministrar, som möts den 19 december, och ett slutligt godkännande in plenum i Europaparlamentet, troligen 6 februari.

ITRE röstade fram förslag till parlamentets ståndpunkter om dels förnybartdirektivet, dels energieffektiviseringsdirektivet. Bägge omröstningarna förlöpte som väntat. Formuleringarna om förnybartdirektivet godkändes med stabila majoriteter, bestående av i första hand de tre stora grupperna EPP (där (M) och (KD) ingår), S&D (där (S) och (Fi) ingår) och ALDE (där (C) och (L) ingår. Beslutet om energieffektiviseringsdirektivet godkändes däremot med en enda rösts marginal, majoriteten bestod i första hand av S&D, ALDE, de Gröna och vänsterguppen GUE/NGL.

Förnybartdirektivet

Beträffande förnybartdirektivet vill ITRE att 2030 minst 35 procent av energitillförseln ska baseras på förnybar energi. Målet kan relateras dels till det mål på 20 procent som gäller för 2020, dels det mål på 27 procent som Kommissionen ursprungligen föreslog, dvs. en rätt rejäl skärpning.

Utskottet avvisade samtidigt krav från de Gröna och GUE/NGL att målet även fortsättningsvis skulle brytas ned till bindande nationella mål. Istället vill man att varje land ska tilldelas ett indikativt värde som ska räknas fram enligt en speciell formel.

ITRE vill däremot behålla ett krav på varje land om en minsta andel förnybar energi inom transportsektorn (beräknat som förnybar energi inom väg- och spårtrafik i förhållande till hela transportsektorn). För 2030 ska kravet vara 12 procent (gällande krav för 2020 är 10 procent). 2030 bör, enligt ITRE, 10 av de 12 procenten komma från s.k. avancerade biodrivmedel, dvs. sådana som framställts av olika typer av avfall (ITRE tog i övrigt inte ställning till vilka hållbarhetskrav som ska ställas på biodrivmedel, den frågan har ENVI ansvarat för). Sättet att beräkna elanvändning i transportsektorn innebär att målet antagligen till stor del kan komma att uppfyllas genom elektrifiering av vägtrafiken.

Med tanke på den stabila majoriteten i ITRE kan man nog räkna med att siffrorna 35 resp. 12 procent kommer att bli parlamentets slutliga position. När det gäller miljökraven är läget betydligt rörigare. När ENVI röstade blev utfallet delvis motsägelsefullt. Det finns en stabil majoritet för att begränsa användningen av biodrivmedel tillverkade av jordbruksgrödor, men efterhand har motståndet öppnat vissa sprickor genom att tillåta biodrivmedel framställda av mellangrödor och fångstgrödor (low indirect land-use change-risk biofuels and bioliquids”). ENVI anser att palmolja helt ska förbjudas, men här finns även förslag om mildare restriktioner. I parlamentet tycks dock finnas en stabil opinion för att i första hand utnyttja avfallsbaserade biodrivmedel, vilket i sin tur gör att den tallolja som är en viktig råvara för den svenska produktionen av fossildieselersättningen HVO, verkar vara i fara.

Parlamentets position ska i sin tur relateras till var regeringarna i ministerrådet landar. Unionens energiministrar kommer att ta ställning 18 december. I det senaste utkast till position som kommit ut ställer sig medlemsstaterna bakom Kommissionens förslag om en förnybartandel på unionsnivå (dvs. utan nationellt bindande mål) på 27 procent 2030, men driver samtidigt kravet om 12 procent andel i transportsektorn. Kravet på avancerade biodrivmedel vill man dock inte sätta högre än 3 procent (Kommissionen 6,8 procent).

Energieffektiviseringsdirektivet

Den linje kring energieffektivisering som vann vid ITRE-omröstningen innebär att det bindande mål om 30 procent som Kommissionen föreslagit skulle höjas till 40 procent, vilket i sin tur ska preciseras i form av bindande krav även på medlemsländerna.

De utskottsgrupper som röstade emot, i första hand kristdemokratiska EPP och konservativa ECR, vill egentligen inte ha någon EU-lagstiftning alls om energieffektivisering och krävde därför att målen enbart ska vara ”indikativa”, dvs. inte tvingande. Utskottets rapportör, polacken Adam Gierek (tillhör S&D), anslöt sig till denna ståndpunkt och dömde efter omröstningen ut utskottets position som orealistisk.

Med tanke på den tunna majoriteten i ITRE är det oklart var parlamentet hamnar när man röstar in plenum.

Från regeringarna kommer inga krav om tuffare effektiviseringskrav, tvärtom. Regeringarna lade fast sin förhandlingsposition redan i juni i år. Budskapet är att medlemsstaterna vill lägga effektiviseringsmålet på 30% och stryka ordet ”bindande” ur lagtexten, dvs. samma radikala utvattning som kristdemokrater och konservativa  i parlamentet driver.

Skillnaderna mellan grupperingarna är dock större än siffrorna antyder. Den position ITRE intagit innebär att länderna i målet måste räkna in även transportsektorn, medan Kommissionen, Rådet och de oppositionella i parlamentet i praktiken enbart vill inrikta sig på bostäderna. En annan kärnfråga är att ITRE-majoriteten vill att energieffektiviseringskravet ska gälla alla byggnader medan såväl Kommissionen som Rådet och ITRE-minoriteten vill helt eller delvis undanta byggnader som värms med förnybar energi från egen anläggning från effektiviseringskrav.

Här finns parlamentets samlade pressmeddelande från gårdagens voteringar.

Här kan du lämna en kommentar:

Lämna en kommentar