24.10.2017 Blogginlägg 3 kommentarer

Plus och minus för biodrivmedel i parlamentets miljöutskott

Allt var ordnat för en ganska snabb och smidig votering, men omröstningen i Europaparlamentets miljöutskott om Kommissionens förslag till översyn av förnybartdirektivet höll i stället på att sluta i kaos.

Med utgångspunkt från Kommissionens förslag och 1 111 (!) detaljförslag från utskottsledamöterna, hade den ansvarige rapportören, den nederländske miljöpartisten Bas Eickhout, lyckats förhandla fram 8 stora paketkompromisser.

Till en början såg det bra ut och Eickhout fick bl.a. majoritet för att kräva att det unionsövergripande målet för andelen förnybart 2030 skulle höjas från Kommissionens föreslagna 27 till 35 procent, samt att detta mål ska kompletteras med motsvarande mål för varje medlemsland. (kompromiss 1)

En majoritet ställde sig också bakom ett paket som i princip sätter stopp för alla biodrivmedel från jordbruksgrödor från 2030 (för palmoljebaserade redan från 2021) men samtidigt öppnar för sådana biodrivmedel om de producerats på ”marginaljordar” och har särdeles låga utsläpp i samband med produktionen. (kompromiss 3A)

När utskottet skulle ta ställning till två större kompromisser om vilka biodrivmedel som i övrigt skulle uppmuntras (kompromiss 4A och 4B) lyckades dock utskottet rösta ned bägge (!) alternativen, och det var då den stora voteringscirkusen började.

Några axplock av det som därefter föll ut efter 1,5 timme och 328 (!) voteringar:

  • – 2030 ska minst 9 procent av energitillförseln från drivmedlen i respektive medlemsland komma från förnybara källor, inklusive såväl förnybar el som s.k. avancerade biodrivmedel, dvs. i första hand från olika typer av avfall och träråvara (dessas andel ska vara minst 3,6 av de 9 procenten) (ändring 571). Från listan över acceptabla råvaror ströks samtidigt både tallolja och bargass (rester från bl.a. sockertillverkning från rörsocker) (ändring 1032-1035). Samma nivå – 9 procent – finns f.ö. i det utkast till ståndpunkt i Rådet som det estniska ordförandeskapet lanserat.
  • – Inom flyg och sjöfart ska andelen förnybar energi 2030 vara minst 6,8 procent. (ändring 571)
  • – Andelen förnybart i bostadsuppvärmning ska årligen stiga med 1 procent. (ändring 487)
  • – Alla tankställen längs det s.k. TEN-vägnätet (ungefär lika med Europavägar) ska senast 2020 erbjuda laddmöjlighet. (ändring 500)
  • – Kommissionens krav att varje EU-lands stöd till ny förnybar elproduktion måste riktas till anläggningar utanför det egna landet avvisas. (ändring 420)
  • – Utskottet avvisade förslag om annat än rent kosmetiska naturvårdskrav på sådan biomassa, främst ved från skogsbruket, som kan användas för att klara direktivets krav. Med Kommissionens förslag skulle det t.ex. nog inte vara tillåtet att utnyttja virke från nyckelbiotoper för att uppfylla direktivet. (kompromiss 5B)

Huruvida utfallet i utskottet sammantaget gör det lättare eller svårare att öka andelen förnybara drivmedel i linje med den svenska regeringens förslag till nationell reduktionsplikt är svårt att säga.

I Europaparlamentet delas ansvaret för översynen av förnybartdirektivet mellan ENVi och industriutskottet, ITRE, som genomför sin votering den 28 november. Utskottet har då att ta ställning till 1 300 (!) detaljförslag från ledamöterna…

På basis av utskottens rapporter kommer Parlamentet att fastställa sitt förhandlingsbud in plenum, rimligen strax före eller strax efter jul, och därefter vidtar trialogförhandlingar med Rådet och Kommissionen.

3 Svar to “Plus och minus för biodrivmedel i parlamentets miljöutskott”

  1. […] Plus och minus för biodrivmedel i parlamentets miljöutskott […]

  2. Magnus Nilsson skriver:

    Så här motiverar en av föslagsställarna (amendment 1033):
    ”Tall oil is a by-product and therefore its quantity cannot be increased to accommodate additional demand for transport uses. Its promotion for biofuel production can only happen by replacing existing uses in bio-based products as there will not be enough tall oil both applications and it would distort the market in favour of biofuel production. In applying the principles of the waste hierarchy and the circular economy its use as a raw material for the manufacturing industry should be prioritized over energy use. This amendment is linked to the amendment of Art. 26 para 8 a new.”

  3. Eva Lindborg skriver:

    Hur kommer det sig att tallolja inte räknas som ett avancerade biodrivmedel? Vad betyder det för svensk del/industri?

Lämna en kommentar