På måndag kväll (19/1) väntas Europaparlamentets miljöutskott göra tummen upp för den kompromiss om revideringen av EU:s klimatlag som förhandlare från unionens regeringar och parlamentet enades om 8-9 december i fjol. Det handlar om EU:s nya 2040-mål för klimatet (punkt 6 på dagordningen).
Nästa steg är en omröstning in plenum med hela parlamentet, troligen 10 eller 11 februari.
Slutligen ska beslutet bekräftas av regeringarna i ministerrådet. Även om miljöministrarna är ansvariga, kan det formella beslutet lika väl komma att tas av någon annan rådskonstellation.
Några noteringar:
Artikel 11(e): Om kommissionen bedömer att de naturliga kollagren (”kolsänkan”) inte utvecklas på det sätt som krävs för att nettoutsläppen inom unionen 2040 ska bli minst 85 procent lägre än 1990 (vilket lagtexten kräver), kan den i ett senare läge föreslå att 2040-målet justeras. Kostnader för att kompensera för en svajande kolsänka får inte läggas på andra sektorer (Vem ska i så fall ta kostnaderna? Läggs de på medlemsstaterna? Kan det handla om att köpa internationella krediter? Eller slutar det med att 2040-målet revideras?)
Artikel 4.5(a): Det talades mycket om att enbart internationella krediter med särdeles hög kvalitet ska få användas för att fylla gapet mellan den inhemska minskningen på 85 procent och det övergripande målet på 90 procent. I sluttexten sägs dock endast att ”the Commission shall consider where appropriate complementing the criteria” (utöver de kriterier som kommer att fastslås av klimatkonventionen under Parisavtalets artikel 6.4). I texten finns inte heller någon begränsning mot att använda krediter inom utsläppshandeln, vilket bland annat kommissionen ville se.
Artikel 4.5(ma): Kommissionen uppmanas att specifikt lägga förslag som gynnar inte bara ”zero-, low carbon and renewable fuels in the decarbonisation of transport” utan dessutom specifikt tillverkare av tunga vägfordon, särskilt sådana med högt europeiskt innehåll: ”to assist heavy duty vehicles manufacturers to reach their targets, taking into account European content”.
Recital 7: Åtgärder för att få ned utsläppen ska prioriteras, men krediter från permanent inlagring av biogen koldioxid kommer att bli en del av det nuvarande utsläppshandelssystemet för att hantera ”residual hard to abate emissions”.
Artikel 2 i det formella beslutet (inte klimatlagen): Starten för det nya utsläppshandelssystemet, ETS2, upp från 2027 till 2028
Upptäck mer från
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Det är ingen överdrift att påstå att utsläppsrättssystemet är komplicerat och svårt att genomskåda. Men det är ändå lätt att se vilka som vinner på systemet och vilka som förlorar. Priserna på utsläppsrätter kommer att stiga över tid. Banker, stora företag och all världens spekulanter kan köpa utsläppsrätterna billigt och sälja dem senare med god förtjänst. Experter på systemet kan kräva höga löner för att förklara hur det fungerar och för att driva det vidare. Resultatet blir högre priser på varor som tillverkats med fossila bränslen.
Dessa högre priser ska betalas av väljarna. Men väljarna är FLER än spekulanterna och experterna. Ifall systemet med utsläppsrätter genomförs som planerat går det obönhörligen mot kollaps, när väljarna fått nog av prishöjningar. Då kommer gula västar att växa upp som svampar och välja oansvariga högerpolitiker som kastar systemet på soptippen – där det för övrigt borde ha hamnat för 20 år sedan.
Alternativet är att INTE genomföra systemet som planerat. Vi ser det redan nu. Systemets förvaltare måste dämpa dess effektivitet i hopp om att inte reta upp väljarna. EUs klimatpolitik kommer att bli allt tydligare med tiden: För lite, för sent.
När vi i Klimatsvaret – CCL Sverige 2014 träffade Margot Wallström (som var miljökommissionär när EU införde systemet med utsläppsrätter) för att förklara förslaget om Avgift och Utdelning var hennes viktigaste kommentar. ”Det verkar för enkelt.”
Ja, Avgift och Utdelning är enkelt, effektivt och transparent: Lägg en koldioxidskatt på all produktion (och import) av fossila bränslen. Dela ut hela denna skatteintäkt i lika delar till alla konsumenter, men ge ett extra stöd till dem som verkligen behöver det. Höj sedan koldioxidskatten år efter år. Det är ett rättvist förslag. Det lägger kostnaden för omställningen hos dem som orsakar problemet, samtidigt som det ger alla konsumenter ekonomiska incitament OCH möjligheter att minska sin konsumtion av klimatförstörande varor, alltså sådana varor som producerats med fossila bränslen.
Det är naturligtvis ingen tillfällighet att mer än 3600 av USAs mest meriterade nationalekonomer förordar just stigande koldioxidskatt med full utdelning.
Deras förslag finns här: https://clcouncil.org/economists-statement/
Den svenska varianten kallar vi Avgift och Utdelning.
Den finns presenterad här: https://klimatsvaret.se/forslag/
Avgift och utdelning är transparent, effektivt, rättvist – och robust. Alltså raka motsatsen till systemet med utsläppsrätter. Eftersom alla konsumenter får utdelning från koldioxidskatten kommer väljarna att gilla den. Detta minskar radikalt möjligheterna för de högerextrema fienderna till klimatomställning att ta bort koldioxidskatten. Om man nämligen tar bort koldioxidskatten försvinner ju också utdelningen. Då är det bättre för konsumenten att behålla utdelningen, minska sin konsumtion av de allt dyrare fossila produkterna och istället välja varor som inte tillverkats med fossila bränslen. Detta är just vad klimatomställningen behöver.
Artikel 4.5 (a) kolonialt tänk att exportera problemen när det finns högkvalitativa privata kol & biodiversitets projekt inom regionen som kan även användas av medlemsländerna. Lös problemet där det skapas. Bättre möjlighet till kontroll, uppföljning för att säkerställa resultat om det stannar inom unionen.
Artikel 4.5 (a) kolonialt tänk att exportera problemen när det finns högkvalitativa privata kol & biodiversitets projekt inom regionen som kan även användas av medlemsländerna. Lös problemet där det skapas. Bättre möjlighet till kontroll, uppföljning för att säkerställa resultat om det stannar inom unionen.