I höst kommer punktskatterna på bensin och diesel att mer än tredubblas

I höst, mer eller mindre direkt efter riksdagsvalet, kommer punktskatterna på bensin och diesel att stiga kraftigt, oavsett hur det går i valet. Nuvarande nivåer beror på två riksdagsbeslut under året om att tillfälligt sänka skatterna som löper ut 30 september resp. 30 november. Därefter stiger skatterna.

Resultatet av sänkningarna är att de svenska punktskatterna på drivmedel för närvarande ligger en bra bit under den obligatoriska miniminivå som anges i energiskattedirektivet (bilaga I), och som alla medlemsstater inom EU egentligen måste respektera.

Sedan 1 juli är punktskatten på bensin 1,57 SEK/l, på diesel 1,242 SEK/l (dieselskatten sätts egentligen per m3 (se tabell nedan)). Inklusive moms uppgår skatterna till 1,96 resp. 1,55 SEK per liter.

30 september löper alltså den första tillfälliga sänkningen ut. Dagen därpå, 1 oktober, höjs punktskatten på bensin med 82 öre per liter till 2,39 SEK/l (inkl. moms 2,99 SEK/l), på diesel med 32 öre per liter till 1,561 SEK/l (inkl. moms 1,95 SEK/l.

Höjningen 1 december är betydligt högre. I juni i år – kopplat till oron för skyhöga världsmarknadspriser på olja efter USA:s och Israels anfall mot Iran i slutet av februari –  beslöt EU:s ministerråd (=EU:s regeringar) enhälligt, på förslag från EU-kommissionen, att tillåta Sverige att tillfälligt 1/7-30/11 tillämpa lägre punktskatter på bensin och diesel än energiskattedirektivets miniminivåer. Riksdagens beslut blev att tillfälligt sänka punktskatterna på bägge bränsleslagen med ytterligare 2,40 SEK/l (inkl. moms 3,00 SEK/l).

Från 1 december gäller inte dispensen längre, och enligt det riksdagsbeslut där den tillfälliga sänkningen fastställdes, ska punktskatterna då åter höjas med 2,40 SEK/l, vilket (tillsammans med höjningen 1 oktober) betyder en bensinskatt på 4,79 SEK/l, och en punktskatt på diesel på 3,961 SEK/l. Jämfört med idag mer än en tredubbling!

Om den kommande regeringen och riksdagen så önskar kan Sverige på egen hand – utan att blanda in kommissionen eller ministerrådet – dock begränsa ökningen till motsvarande miniminivåerna i energiskattedirektivet.

För bensin är miniminivån 359 € per m3, för diesel 330 € per m3. Vid omräkningen av dessa nivåer till svensk valuta ska man enligt artikel 13.1 i energidirektivet utgå från den officiella växelkurs som gällde ”den första arbetsdagen i oktober”.

1 oktober 2025 gick det 11,0355 SEK på en euro. Sedan dess är därför ”golvnivån” för de svenska drivmedelsskatterna 3,96 SEK/l för bensin, 3,64 SEK/l för diesel.

Från 1 oktober i år kommer dock en annan växelkurs gälla, och eftersom kronan sedan ifjol fallit en smula i värde relativt euron (8 september var kursen 11,1520 SEK/€) är det sannolikt att ”golvnivån” 1 december i år hamnar lite högre än den som just nu gäller. Med växelkurs 8 september skulle miniminivån för bensin 1 december bli 4,00 SEK/l, för diesel 3,68 SEK/l.

Sverige kan ansöka hos kommissionen och ministerrådet om en förlängning av nuvarande dispens, men sannolikheten för att en sådan ansökan skulle bifallas får nog betraktas som nära noll.

De formella förutsättningarna är
a/ att kommissionen är beredd lägga förslag till ministerrådet om en sådan dispens, samt
b/ att samtliga övriga 26 regeringar i ministerrådet gör tummen upp för ett sådant förslag.

Nuvarande dispens beslutades under väldigt speciella förhållanden. I spåren av Irankriget befarande man att världsmarknadspriset på fossilgas och olja skulle raka i höjden betydligt kraftigare än vad som sedermera blev fallet, med åtföljande effekter på inflation och konsumtionsutrymme. Det bäddade för den svenska dispensen, men idag har vi en annan situation. Oljepriserna har snarast stabiliserats på en högre nivå än när kriget bröt ut.

Dagens extremt låga svenska skatter är samtidigt knappast populära hos grannländerna, som förlorar skatteintäkter på grund av den gränshandel prisskillnaderna utlöst. Och för kommissionen är strävan snarast att harmonisera drivmedelsskatterna, just för att motverka gränshandel, som ju stör marknaden och undergräver effektiviteten i ekonomin.

Om inga nya beslut tas, kommer de svenska drivmedelsskatterna under hösten att utvecklas enligt tabellen nedan (källa Skatteverket). Om politikerna efter valet vill begränsa skattehöjningarna kan de göra det, men inte mera än EU:s miniminivåer tillåter. Vad detta skulle innebära just nu framgår en bit ned i tabellen, men när den svenska dispensen går ut kommer en annan, sannolikt något sämre växelkurs för den svenska kronan att gälla, vilket lyfter miniminivån en smula.

För att Sverige ska kunna tillämpa lägre nivåer än miniminivåerna i energiskattedirektivet, krävs att samtliga övriga 26 EU-regeringar ger klartecken.