På tisdag, den 9 december, möts representanter för EU:s regeringar och Europaparlamentet för att inleda slutförhandlingen, den så kallade trilogen, om unionens nya klimatmål för 2040. Vid mötet lär det genast bli bråk om att rådssekretariatet (vars uppdrag är att administrativt stötta arbetat i ministerrådet) i efterhand märkligt nog beslutat att ändra sakinnehållet i regeringarnas förhandlingsposition!
Bakgrunden är att när EU:s klimatministrar vid lunchtid den 5 november skildes åt efter ett tvådagars, intensivt ministerrådsmöte, hade de antagit en förhandlingsposition kring unionens nya 2040-mål för klimatet, som bland annat innebär att man öppnar för att en del av målet ska kunna uppfyllas med hjälp av så kallade internationella klimatkrediter istället för utsläppsreduktioner inom EU.
I en inledande så kallad ”recital” (brukar kallas ”skäl” på svenska) markeras samtidigt att krediterna inte ska kunna utnyttjas inom utsläppshandelssystemet: ”International credits should not play a role for compliance in the EU ETS” (recital 8a).
Exakt denna formulering finns även med i den förhandlingsposition Europaparlamentet (efter en uppgörelse mellan kristdemokrater, socialdemokrater, liberaler och gröna) fastställde den 13 november.
Där kunde historien ha slutat. Men några dagar efter att ministrarna skilts åt, den 10 november, damp ett så kallat ”corrigendum”, en ”rättelse”, ned i medlemsstaternas mailboxar. I dokumentet meddelar ministerrådets sekretariat att man på egen hand beslutat att stryka den antagna formuleringen om att stänga ute krediterna från utsläppshandeln!
Så inför mötet den 9 december utgörs regeringarnas förhandlingsbud av ett dokument som avviker från den text ministrarna den 5 november ställde sig bakom (och som för övrigt i originalversion alltjämt återfinns på rådets hemsida). I den nya rådspositionen finns meningen om att krediterna bör stängas ute stänga från utsläppshandeln inte längre med.
Rådssekretariatet ska ha motiverat strykningen med att frågan om att stänga ute krediterna från utsläppshandeln inte berörs i själva den lagtext ministrarna ställt sig bakom. Därför bör denna ståndpunkt, enligt sekretariatet, inte heller tas upp i någon inledande ”recital”.
Hur det går med krediterna och utsläppshandeln är ingen diskussion om principer, utan kan faktiskt betyda liv eller död för bland annat de omfattande satsningar på tillverkning av till exempel fossilfritt stål eller förnybara flyg- och sjöfartsbränslen som pågår runt om i Sverige.
Syftet med att släppa in krediter i utsläppshandeln är ju att pressa ned priset på utsläppsrätter, för att på så sätt skydda de verksamheter inom unionen som fortsatt orsakar stora utsläpp – flygbolag, rederier, kolkraftverk, stålverk med masugnar, cementfabriker, petroleumraffinaderier etc.
Om utsläppsrätter helt eller delvis kan ersättas av krediter kommer priserna på utsläppsrätterna att falla, vilket stärker lönsamheten hos dessa företag. Istället försvagas konkurrenskraften hos verksamheter med låga eller inga utsläpp. Konsekvensen blir att klimatomställningen bromsas när det blir svårare att hitta investerare som vill satsa på fossilfritt stål, förnybara flygbränslen, vindkraft, energieffektivisering etc.
Sverige ska, tillsammans med ytterligare några medlemsstater, ha ifrågasatt rådssekretariatets agerande. Det återstår att se vad hanteringen får för effekter på det beslut regeringarna och parlamentet så småningom kommer att anta.
Formellt handlar trilogen på tisdag enbart om vad som ska stå i unionens klimatlag. Det ska dock inte uteslutas att även frågor, som ligger vid sidan om huvudspåret, kan komma upp. (I underlaget ingår redan ett förslag om att genom en ändring av utsläppshandelsdirektivet skjuta upp starten för EU:s nya utsläppshandelssystem, ETS2, från 2027 till 2028.)
När förhandlarna så småningom blivit överens, måste resultatet, i likalydande beslut, bekräftas separat av ministerrådet respektive parlamentet. Först därefter är det klart vilket unionens klimatmål för 2040 är.
Parterna verkar ense om att det övergripande målet ska vara en minskning av nettoutsläppen 1990-2040 med 90 procent. Av detta ska minst 85 procentenheter uppnås genom åtgärder inom unionen, medan upp till 5 procentenheter istället ska kunna klaras med hjälp av så kallade internationella klimatkrediter (som genererats genom åtgärder på andra håll i världen).
Utöver frågan huruvida krediterna ska få användas enbart utanför unionens utsläppshandel (till exempel för att kompensera för sviktande kolinlagring i landskapet eller som kompensation för jordbrukets utsläpp av metan och lustgas) eller inte, är en annan viktig fråga vilka krav på krediterna unionen ska ställa.
Utgångspunkten är att enbart tillåta krediter utfärdade enligt Parisavtalets artikel 6. I rådets positionspapper sägs dock inget om några ytterligare villkor. Parlamentet radar däremot, i sitt förhandlingsbud (artikel 5(a)), upp ett antal tilläggsvillkor som de vill ska markeras redan i klimatlagen (”…stricter criteria than those laid down under Article 6.4 of the Paris Agreement”). Se tabell nedan.
De formuleringar man enas om sätter ramarna för och är en sorts direktiv till kommissionen om vad politikerna vill se i de förslag till mera detaljerad lagstiftning som kommissionen till sommaren ska presentera, och som rådet och parlamentet därefter ska diskutera och besluta om.
Alternativa förslag till formulering av klimatlagens artikel 5(a)
| Rådet | Parlamentet |
| (a) Starting from 2036, an adequate contribution towards the 2040 climate target of high-quality international credits under Article 6 of the Paris Agreement of up to 5% of 1990 EU net emissions corresponding to a domestic reduction of net greenhouse gas emissions by 85% compared to 1990 levels by 2040, in a way that is both ambitious and cost-efficient, supporting the EU and third countries in achieving net greenhouse gas reduction trajectories compatible with the Paris Agreement objective to hold the increase in the global average temperature to well below 2 °C and pursue efforts to limit the temperature increase to 1,5 °C above pre-industrial levels ensuring the environmental integrity of these credits, while promoting the EU’s technological leadership; a pilot period to initiate a high-quality and high-integrity international credit market may be considered for the period 2031-2035; the origin, quality criteria and other conditions concerning the acquisition and use of any such credits shall be regulated in Union law;
|
(a) Starting from 2036, an adequate contribution towards the 2040 climate target of high-quality international credits under Article 6 of the Paris Agreement of up to 5% of 1990 EU net emissions corresponding to a domestic reduction of net greenhouse gas emissions by 85% compared to 1990 levels by 2040, in a way that is both ambitious and cost-efficient, supporting the EU and third countries in achieving net greenhouse gas reduction trajectories compatible with the Paris Agreement objective to hold the increase in the global average temperature to well below 2 °C and pursue efforts to limit the temperature increase to 1,5 °C above pre-industrial levels ensuring the environmental integrity of these credits, while promoting the EU’s technological leadership; a pilot period to initiate a high-quality and high-integrity international credit market may be considered for the period 2031-2035; the origin, quality criteria and other conditions concerning the acquisition and use of any such credits shall be regulated in Union law to ensure that they are based on credible and transformative activities in partner countries whose climate targets and policies are compatible with the targets of the Paris Agreement and are subject to robust safeguards ensuring integrity, avoidance of double counting, additionality, permanence, transparent governance, strong monitoring, reporting and verification methodologies, as well as economic, social and environmental co-benefits and human rights safeguards, safeguards to prevent the funding of projects contrary to the strategic interests of the Union, and high ambition for the share of proceeds for adaptation, the share of mitigation benefits with concerned countries and overall mitigation of global emissions; when establishing the criteria, the Commission shall consider setting stricter criteria than those laid down under Article 6.4 of the Paris Agreement; |
Upptäck mer från
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Hur kommer beslutet om att stryka förbudet mot motorer som drivs med fossila drivmedel efter 2035 att påverka d.s.k. ”Klimatomställningen” i bland annat begränsningen av CO2 utsläpp – 90%?
Är det inte dax att erkänna det omöjliga i att påverka klimatet i någon mätbar omfattning ? Så länge mer än 90 % av jordens befolkning inte deltar aktivt i CO2 jakten är det bara ett dåligt skämt. Vad skall kommande generationer säga om alla olösta problem vi släpper efter oss eftersom våra resurser i EU så enfaldigt ägnas åt CO2 jakten. Uppmanar alla att samlas kring främjandet av naturen.