Kommissionen vill skrota ”the Swedish proposal”


Idag föreslog EU-kommissionen att reglerna för den så kallade marknadsstabilitetsreserv, MSR, som är kopplad till nuvarande utsläppshandelssystem, ETS1, ska ändras.

Om regeringarna och Europaparlamentet gör tummen upp, kommer den automatiska annullering av nyutgivna utsläppsrätter, som hittills skett när det, vid slutet av ett år, ute på marknaden funnits ett mycket stort antal outnyttjade utsläppsrätter (brukar kallas TNAC, Total Number of Allowances in Circulation), att slopas. (Mekanismen beslutades 2017 på förslag från Sverige, och brukar därför (åtminstone i Sverige…) kallas ”the Swedish solution”.)

MSR-mekanismen infördes för att komma tillrätta med de stora överskott av utsläppsrätter, som 2010-2012 hade uppstått, främst på grund av ett kolossalt inflöde av ”Kyotokrediter” i systemet. Överskottet ledde till att utsläppsrätterna blev väldigt billiga, vilket undergrävde lönsamheten för alla typer av åtgärder för minskade utsläppen.

Flera beslut för att komma till rätta med problemen togs, men först i och med att ”the Swedish proposal” kom på plats 2018, började priserna på utsläppsrätterna stiga.

I korta drag har mekanismen inneburit att i lägen där TNAC (antalet outnyttjade utsläppsrätter ute på marknaden) överstigit en viss nivå, har en del av de utsläppsrätter som egentligen skulle ha auktionerats ut kommande år, istället placerats i MSR, för att senare automatiskt annulleras.

Totalt har på detta sätt över 3,2 miljarder utsläppsrätter som givits ut, aldrig nått marknaden utan dess förr innan skrotats. Det motsvarar tre års ETS1utsläpp på dagens nivå.

Nu är syftena med systemet uppnådda. Överskotten är borta och priserna ligger stabilt över åtminstone 60-65 euro per ton.

Idag handlar oron om att priserna ska bli skyhöga som en följd av att utgivningen av nya utsläppsrätter snabbt minskar. Genom att slopa den automatiska annulleringen kommer något fler utsläppsrätter ut på marknaden, vilket lär sänka priset på utsläppsrätter en aning. Utsläppen blir aningen högre.

Förhoppningen är att reformen ska leda till en mera stabil och förutsägbar prisutveckling, vilket ska underlätta för marknadsaktörerna att orientera sig.

Kommissionen föreslår inte att MSR ska slopas. Vid årsskiften då TNAC understiger 400 miljoner, kommer 100 miljoner utsläppsrätter att hämtas därifrån och auktioneras utöver den reguljära auktioneringen till reserven tömts. Tillskottet ska motverka skyhöga priser.

Kommissionen föreslår inget datum för när annulleringen ska upphävas. Blir beslutsprocessen snabb bör den nya regeln dock kunna vara på plats redan till sommaren. Då skulle den i praktiken på sätt och vis börja att gälla redan från årsskiftet 2024/25, eftersom den avlänkning av utsläppsrätter från auktionering till MSR och automatisk annullering, som annars skulle ha skett kommande år, baserat på TNAC vid utgången av 2025, då stoppas.

—————————————

En bieffekt om kommissionens förslag går igenom, är att det nu skapas en klockren metod för den som tycker att EU:s klimatpolitik är för slapp och behöver skärpas att själv kliva in.

Hur stora utsläppen från de verksamheter som omfattas av ETS1 blir, har alltid i huvudsak styrts av hur många utsläppsrätter som kommer att ges ut, men MSR-mekanismen har rört till den kalkylen rejält.

Med den reform kommissionen föreslår kommer den som köper en utsläppsrätt och sedan lämnar in den för annullering hos kommissionen att krympa utsläppsutrymmet inom ETS1 med exakt 1 ton.

Så: Nästa gång du funderar på vad du ska ta med som present när du går på visit – skippa Aladdin-asken och överlämna istället ett bevis på att du köpt och annullerat en utsläppsrätt!

 


Upptäck mer från

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

2 svar på ”Kommissionen vill skrota ”the Swedish proposal”

  1. Bob Lind Svara

    Wallenstams verkar göra så för att på riktigt klimatkompensera.

    Intressant att detta nu leder till något högre utsläpp! I en tid där vi verkligen måste minska utsläppen radikalt. Märkligt.

    • Magnus Nilsson InläggsförfattareSvara

      Hur ändringen påverkar EU:s samlade utsläpp får nog sägas vara oklart.
      1. Unionens 2030- och 2040-mål är ett slags nollsummespel. Om man tillåter större utsläpp inom utsläppshandeln, måste man kompensera med tuffare krav på verksamheter utanför, t ex i form av tuffare tag mot vägtrafiken eller ökade krav om kolinlagring.
      2. Den automatiska annulleringsmekanismen har rört till hela systemet på ett sätt som nog inte gagnat klimatarbetet.
      3. Den här manövern kan förhoppningsvis blockera de anda, mycket mera dramatiska ändringsförslag som lurar i vassen, t ex att sänka den så kallade linjära reduktionsfaktorn, som skulle innebära en ökad reguljär utgivning av utsläppsrätter.
      Politik är inte konsten om det nödvändiga, utan det möjliga…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *