Tillägg 24 oktober: i somras skrev ett antal medlemsstater (anförda av Tjeckien) till EU-kommissionen och efterlyste förändringar av regelverket kring ETS2. Inför miljöministrarnas möte i tisdags, 21 oktober, svarade klimatkommissionären Wopke Hoekstra. I svaret redovisas lite fylligare vilka reformer av systemet kommissionen kommer att föreslå inom ett par veckor.
—————————————————————–
Om några veckor kommer EU-kommissionen att presentera konkreta förslag på förändringar av regelverket för ETS2, unionen nya utsläppshandelssystem. Med detta initiativ hoppas man minska risken för höga priser inom systemet, och därmed även risken för kraftiga prishöjningar på fossila bränslen med efterföljande folkliga protester. Detta meddelade klimatkommissionären Wopke Hoekstra vid tisdagens möte med unionens miljö- och klimatministrar.
Detaljerna i förslagen är således inte kända, men utifrån vad Hoekstra berättade vid en presskonferens (part 4&5) och skrev på Linkedin, innebär förslagen (som jag tolkar beskeden) att
- Jämfört med nuvarande förutsättningar kommer 2-4 gånger fler utsläppsrätter (EUA2) att 2027-2029 kunna hämtas från systemets så kallade marknadsstabilitetsreserv (MSR2) och auktioneras ut utöver plan (sker om auktionspriserna överstiger 45 euro per utsläppsrätt – indexerat efter prisnivån 2020 – motsvarar i nuläget ca 55 euro).
- Kraven (kopplade till hur många outnyttjade EUA2 som finns ute på marknaden vid ett årsskifte – kallas TNAC2) för när ytterligare EUA2 ska hämtas från MSR2 för auktionering mildras,* (se kommentar sist i bloggen)
- MSR2 kommer inte att automatiskt tömmas vid utgången av 2030,
- Auktioneringen kommer att starta tidigare än planerat, sannolikt redan 1 juli 2026 (istället för först vid årsskiftet 2026/27),
- Medlemsstaterna kommer att ges möjlighet att börja spendera intäkter från ETS2 redan innan systemet öppnat, via en ny lånemekanism i EIB, Europeiska Investeringsbanken.
Hittills har experternas bedömningar varit att priserna på EUA2 fram till 2030 i genomsnitt kommer att hamna strax under 100 euro per styck/ton CO2 (motsvarar drygt 3 kronors prispåslag på fossila drivmedel). Nu hoppas kommissionen på betydligt lägre prishöjningar.
Av de föreslagna reformerna bedöms nummer 3 ha störst effekt – en simulering av den Oslo-baserade konsultgruppen Veyt indikerade nyligen att om marknadsstabilitetsreserven får fungera även efter 2030, kommer snittpriserna på EUA2 att näst intill halveras.
Samtidigt lär de föreslagna förändringarna leda till högre utsläpp. Förklaringen är att fler utsläppsrätter kommer att hämtas från systemets marknadsstabilitetsreserv (på totalt 600 miljoner utsläppsrätter) för auktionering. Om min tolkning av kommissionens besked är riktig, kan auktioneringsvolymen fram till 2030 som mest komma att öka med 200 miljoner, från ca 4,0 till 4,2 miljarder utsläppsrätter.
Det här betyder samtidigt att medlemsstaterna inte kommer att få samma draghjälp från ETS2 när det gäller att leva upp till EU-lagstiftningens krav att inom sitt territorium begränsa de så kallade ESR-utsläppen (= de samlade utsläppen utanför den nuvarande utsläppshandeln, ETS1) varav huvuddelen även omfattas av ETS2.
Gällande EU-lagstiftning tilldelar varje medlemsstat ett visst, samlat ESR-utrymme 2021-2030. Om utsläppen inom ETS2 blir större än man tidigare räknat med, måste medlemsstaterna se till att andra ESR-utsläpp minskar desto mera. I praktiken handlar det om att få ned jordbrukets utsläpp av metan och lustgas.
Enskilda medlemsstater kan undvika en sådan situation genom nationella åtgärder som pressar ned användningen av fossila bränslen trots billigare utsläppsrätter (till exempel högre punktskatter på fossila bränslen eller nationell utsläppshandel). Men för att helt förhindra att de föreslagna reformerna av ETS2 ökar trycket på jordbruket, krävs att priserna på EUA2 blir så låga att väldigt få ytterligare utsläppsrätter tillförs systemet från marknadsstabilitetsreserven, dvs. att den ökning av auktioneringen som reformerna möjliggör blir betydligt mindre än 200 miljoner EUA2.
För att inte öka trycket på jordbruket, krävs således att elektrifieringen av vägtrafiken och utfasningen av fossilbaserade uppvärmningssystem inom unionen påskyndas. Går detta riktigt bra skulle efterfrågan (och därmed priserna) på EUA2 kunna hållas så låga att tillförseln av ytterligare utsläppsrätter från marknadsstabiliseringsreserven begränsas.
Kommissionen vill ge bättre förutsättningar för medlemsstaterna att driva på utfasningen av fossila bränslen, dels genom att starta auktioneringen av utsläppsrätter redan i juli 2026, ett halvår tidigare än planerat, men dessutom genom fördelaktiga lån från Europeiska Investeringsbanken. Med dessa (tidigt tillgängliga) pengar ska det bli lättare för medlemsstaterna att snabbt sätta in åtgärder som påskyndar övergången till bland annat elfordon och värmepumpar.
Att kommissionen presenterar dessa tankar redan innan man har ett konkret förslag, förklaras nog uteslutande av att att unionens stats- och regeringscheferna i morgon torsdag 23 oktober, ska träffas till toppmöte i det Europeiska Rådet. Vid detta möte lär man bland annat diskutera EU:s nya åtagande under Parisavtalet till 2035, samt unionens nya klimatmål till 2040, men dessutom kraven från bland annat Tyskland och Italien om att luckra upp beslutet att i princip förbjuda försäljning av nya bensin- och dieselbilar från 2035. Med gårdagens inspel hoppas förmodligen kommissionen (och ordföranden i Europeiska Rådet, Antonio Costa) att osäkerheter kring ETS2 inte ska behöva komplicera diskussionerna.
En pikant utmaning för kommissionen har varit att hitta sätt att reformera ETS2 som inte kräver några ändringar av utsläppshandelsdirektivet. Det som nu föreslås handlar (såvitt jag förstår) om förändringar av det så kallade MSR-beslut och auktionsförordningen. Genom lite juridiska trapetsnummer kan kommissionen därmed förhindra en diskussion som riskerar att sluta i att hela utsläppshandelsdirektivet försvagas.
——————————
- Denna punkt handlar, såvitt jag förstår, om den mekanism som finns i artikel 1a, punk t 5&6 i ”MSR-beslutet”. Punkten 5 i artikeln innebär att om antalet utauktionerade med ännu outnyttjade utsläppsrätter vid utgången av år 1 (kallas Total Number of Allowances in Circulation, TNAC2) överstiger 440 miljoner ska auktioneringen av nya utsläppsrätter 1/9 år 2-31/8 år 3 minskas med 100 miljoner. De icke-auktionerade utsläppsrätterna placeras i marknadsstabilitetsreserven.
Om TNAC2 understiger 220 miljoner ska istället 100 miljoner utsläppsrätter hämtas från reserven och 1/9 år 2-31/8 år 3 auktioneras ut utöver den reguljära auktionspotten.
Min tolkning är att kommissionen tänker föreslå någon typ av mekanism som innebär att auktioneringen av utsläppsrätter från reserven kan utlösas även i lägen där TNAC2 överstiger 220 miljoner.
Upptäck mer från
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Pingback: EU-ledare utan kompass och riktning – Om Europa – av Brors & Elvis
Vid en genomgång av det komplicerade utsläppshandelssystemet och de starkt divergerande synpunkterna på hur det egentligen påverkar CO2 i atmosfären kan slutsatsen bara bli att skrota hela systemet. Sparar behovet av en ständigt växande byråkrati och dess ofinansierade kostnader. Kommer ej att påverka CO2 i atmosfären som helt styrs av betydligt kraftigare påverkan från sol luftfuktighet mm. Samt är ändå helt verkningslöst så länge minst 90 % av mänskligheten i realiteten struntar i det. Önskar verkligen bli motsagd om någon kan. Vågar ni inte? Tänk på sången; ”Livet är så kort bröder, livet är så kort, lek det ej bort …..”
All statistik visar att den totala energiförbrukningen globalt stiger och det gäller även den fossila delen. Den ökning av energi som kommer från vattenkraft och kärnkraft är nära konstant och och från bioenergi ökande vilket knappast kan fortsätta av konkurensskäl från andra användare med högre prisnivåer. Den ökning som kommer från vind och sol ger betydligt högre inköpspriser och är sämre som komplement i elnät pga sin väderkänslighet och bristande hållbarhet. Omöjligt att förstå hur EU tänker sig minska användningen av fossila bränslen i den bilden. Kan inte fungera. Från Sverige kan detta exemplifieras med hur tesen ”det måste gå havererat”.
Verkligheten går inte att förhandla med. Verkligheten utgör ramen som är en Omutlig begränsning.