(Texten tidigare publicerad på Supermiljöbloggen. Den publiceras här är i något bearbetad form.)
Att hävda att en större användning av skogsråvaror minskar de totala koldioxidutsläppen inom EU är vilseledande. Det är dags för regeringens skogsutredare, Skogsindustrierna men även många miljövänner att inse hur radikalt utsläppshandeln har ändrat spelplanen.
Nästa vecka ska regeringens senaste skogsutredare, tidigare Södra-direktören och professor emeritus Göran Örlander, överlämna sitt slutbetänkande till regeringen. Före sommaren fick Dagens Nyheter tag på ett utkast, och kunde då bland annat avslöja att Örlander funderar på att föreslå att Sverige ska börja tillämpa ett helt nytt sätt att redovisa skogens klimatnytta, den så kallade CLEAR-modellen, och även driva på för att EU ska införa samma system.
Det där är ingen bra idé – vilket jag omgående påpekade i ett mail till Örlander.
En central utgångspunkt i CLEAR-modellen är att ju mer bioråvara vi använder, desto mindre blir utsläppen av fossil koldioxid (från förbränning av fossila bränslen eller från tillverkning av till exempel cement eller stål). Tesen är att om vi eldar ved istället för olja eller kol, och bygger i trä istället för i stål och betong, minskar utsläppen mer eller mindre per definition.
Modellens konstruktörer hävdar att den påstådda klimatnyttan av denna substitution går att beräkna, att ”substitutionseffekten” ofta är betydande och att nyttan missas av nuvarande EU-lagstiftning.
Resonemanget har entusiastiskt anammats av Skogsindustrierna som på sin hemsida hävdar att det svenska skogsbruket, via denna substitution, åstadkommer en årlig utsläppsreduktion på 52 miljoner ton koldioxid – mera än de samlade svenska, fossila utsläppen. Modellen utgör dessutom basen för en ny, internationell ISO-standard.
Haken är att CLEAR-modellen är oanvändbar och snarast vilseledande, i varje fall inom EU, och i varje fall så länge unionens utsläppshandelssystem, EU ETS, inte radikalt förändrats.
Nästan all användning av skogsråvara berörs av utsläppshandeln
EU ETS omfattar för närvarande alla större energi- och industrianläggningar (knappt 10 000) plus flyg och sjöfart inom unionen. Eftersom nästan all råvara som tas ut ur de svenska skogarna på ett eller annat sätt kan användas istället för fossila bränslen, eller kan ersätta en del produkter som framställs i anläggningarna inom utsläppshandeln, har handelssystemet direkt bäring inte bara på verksamheter som släpper ut fossil koldioxid, utan även på användningen av skogsråvara.
Hur stora de samlade fossila utsläppen från verksamheterna inom ETS blir, påverkas däremot i princip inte alls av hur mycket skogsråvara som tillförs. Storleken på de samlade utsläppen avgörs i stället i princip uteslutande av hur många utsläppsrätter som ges ut och görs tillgängliga, vilket i sin tur regleras i EU:s utsläppshandelsdirektiv.
Med nuvarande lagstiftning återstår en framtida utgivning av drygt 8 miljarder utsläppsrätter, EUA. Därutöver finns ute på marknaden ytterligare cirka 1 miljard EUA som ännu inte utnyttjats. Förutsatt att lagstiftningen inte ändras återstår därmed ett totalt framtida utsläppsutrymme inom systemet på ca 9 miljarder ton koldioxidekvivalenter.
Denna utsläppsvolym kan ytterligare begränsas om den som äger en EUA väljer att aktivt annullera utsläppsrätten utan koppling till några utsläpp. Under de närmaste åren verkar dessutom inom systemet en (väldigt komplicerad) automatisk annulleringsmekanism, som ytterligare kan begränsa auktioneringen av utsläppsrätter, förutsatt att antalet outnyttjade utsläppsrätter ute på marknaden överstiger 833 miljoner (vid senaste årsskiftet var detta antal, som nämnts, drygt 1 miljard).
Bortsett från påverkan på denna mekanism spelar det därför helt enkelt ingen roll för de samlade utsläppen inom EU ETS om vi använder lite eller mycket ved, vare sig vedråvaran används för energiändamål, till byggande eller något annat ändamål – utsläppen blir lika stora oavsett.
Att elda ved kan ge oss värme och el utan att ytterligare förvärra klimatproblemen – det är bra. Och att bygga i trä kan göras klimatneutralt – enastående. Men att hävda, som CLEAR-modellen och Skogsindustrierna gör, att en ökad användning av skogsprodukter leder till lägre, samlade fossila utsläpp är däremot (i varje fall om produkterna används inom EU) direkt vilseledande.
Koldioxidutsläppen påverkas inte av om vi flyger mycket eller lite inom EU
Hit kommen i krönikan misstänker jag att många miljövänner håller med utan invändningar. Men den som förstått varför de samlade utsläppen inom EU inte påverkas av om vi använder mycket eller lite ved, inser rimligen att det på motsvarande sätt faktiskt inte heller spelar någon roll för de samlade koldioxidutsläppen om vi flyger mycket eller lite inom EU*, om vi bygger många eller få vindkraftverk eller hur många solpaneler vi sätter upp (eller för den delen om vi behåller, bygger ut eller lägger ned kärnkraften…). Antalet tillgängliga utsläppsrätter påverkas inte, och därmed inte heller de samlade utsläppen. Och att tillverka fossilfritt stål betyder att vi kan öka tillgången på stål utan att skada klimatet, men hur vi tillverkar stålet påverkar faktiskt inte hur stora de totala utsläppen blir.
Genom utsläppshandeln har politikerna inom EU – Europaparlamentet och medlemsstaternas regeringar – lagstiftningsvägen tagit ett utomordentligt stadigt grepp om den framtida utsläppsutvecklingen. Så länge lagstiftningen består kommer därför utsläppen att stadigt minska, oavsett hur oljepriser, ekonomiska konjunkturer eller medborgarnas flygvanor utvecklas.
—————–
I mailet till Örlander försökte jag förklara varför han borde stryka förslagen om CLEAR-modellen i slutversionen av betänkandet – att den helt enkelt saknar relevans för den europeiska situationen. Återstår att se om han tog intryck…
*Flygtrafikens utsläpp av annat än koldioxid, bland annat vattenånga, kan under vissa förhållanden (främst nattetid och oftast på hög höjd med väldigt låga temperaturer), bidra till snabb och omfattande partikelbildning, som i sin tur kan orsaka kortvarig, men väldigt kraftig växthuseffekt. Kallas ”contrails” eller ”höghöjdseffekter”.
Upptäck mer från
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Det är en fundamental skillnad på biogen och fossil koldioxid eftersom den biogena ingår i ett kretslopp. Skog avger koldioxid på natten och suger ned den på dagen. I och med detta upprätthålls en atmosfär och därmed liv på planeten. Användningen av fossila material däremot ger ett tillskott av CO2 i atmosfären, då blir det för mycket och vi får en växthuseffekt. ”Netto-noll” avser just detta att det är det fossila tillskottet som ska bort.
Ett bidrag till tillskottet utgörs också av avskogningen eftersom kretsloppet avbryts eller reduceras. Vi har inte haft avskogning i Sverige på hundra år. Kolinlagring i skog genom reducerad avverkning är inte säker i tider av uppvärmning eftersom klimatförändringarna leder till ökad frekvens av extremväder som ger upphov till bränder, stormar, insektsangrepp och sjukdomar.
Hur kan det vara så svårt att förstå att ALLA koldioxidutsläpp till atmosfären från bränslen – vare sig de är fossila eller biogena – höjer koldioxidhalten i atmosfären?
Det är ju denna halt som måste sänkas.
Träd som får stå kvar fångar in koldioxid. Träd som huggs ner gör det inte. Tvärtom eldas det mesta av dessa träd upp inom några få år och då orsakar de samma utsläpp som fossila bränslen.
Svensk skogsindustri är vår värsta klimatförstörare. Medan skogen fångar in 175 Mt CO2 varje år orsakar skogsindustrin en höjning av koldioxidmängden i atmosfären med 128 Mt varje år.
Detta är alltså mer än dubbelt så mycket som Sveriges samtliga utsläpp från fossila bränslen från industrier och biltrafik.
Se professor Bengt-Gunnar Jonssons föredrag här:
https://www.youtube.com/watch?v=ixRdmizJeqY
Som jag skrev avger skogen koldioxid också, den tar inte bara ned. Att utnyttja avverkningsrester blir då att ”låna” biogena utsläpp för energiändamål. Så här skrev Johan Rockström och Svante Axelsson i en debattartikel i DN:
”Det är en fundamental skillnad mellan fossila koldioxidutsläpp, som är ett linjärt utsläpp från ett geologiskt kollager till atmosfären, och biogena koldioxidutsläpp som är en del i det ständigt pågående kretsloppet av kolatomer mellan atmosfären och biosfären.”
DN debatt 14 januari 2022 (”Det blir väldigt svårt att nå 1,5-gradersmålet”).
Naturligtvis finns det en fundamental skillnad mellan fossila bränslen och biogena.
Problemet, som varken Rockström, Axelsson eller Bladh tycks förstå, är att det också finns en mycket farlig likhet mellan dessa bränslen. Båda höjer koldioxidhalten i atmosfären inom det tidsintervall som vi har på oss att SÄNKA denna halt.
Jag har inte sett någon saklig invändning från vare sig Rockström, Axelsson eller Bladh mot professor Jonssons analys.
Skogsindustrin är Sveriges motsvarighet till andra länders fossilindustri.
Med hjälp av biodrivmedel kan vi ju sänka halten i atmosfären, då tar man ju bort det tillskott som de fossila innebär. Alltså, inte bara snart utan redan nu: Att minska avverkningarna hotar direkt tillflödet av den grot som eldas i fjärrvärme- och kraftvärmeverken.
Du tror kanske att biodrivmedel är utsläppsfria?
Och att eldning av grot ger mindre utsläpp än eldning av fossila bränslen?
Varför är det så svårt att förstå att vi måste avsluta all användning av klimatförstörande bränslen? Och att det är oerhört bråttom att göra denna nödvändiga omställning?
Hej Magnus,
1. En rent matematisk synpunkt. Du säger att CLEAR-modellens utgångspunkt är ”…ju mer bioråvara vi använder, desto mindre blir utsläppen av fossil koldioxid…”
Det tycker jag låter helt rimligt. Om man ersätter fossila bränslen med biobränslen så minskar fossila utsläpp men bio-utsläpp ökar. Och totala mängden utsläpp förändras inte.
2. Tydlighet. Vi pratar om förbränning av bränslen inom EUs ETS-system med utsläppsrätter. ESR-utsläpp från vägtrafik ingår inte. Så en minskning av antalet bilar med förbränningsmotorer bör rimligen vara en viktig åtgärd?
3. En pedagogisk vinkel. I vår klimatgrupp propagerar vi i möten med allmänheten för att minska sina flygresor (låt oss för enkelhets skull bortse från höghöjdseffekten). Det blir konstigt att säga att ”du kan flyga hur mycket du vill (inom EU) det spelar ingen roll för klimatet”. Även om jag förstår att systemet med utsläppsrätter är ett ”kommunicerande kärl”, en ökning här kräver en minskning där.
Hej Åke!
1. Om jag förstår dig rätt så vill du lyfta fram att koldioxidutsläppen blir desamma oavsett om vi eldar fossila bränsle eller biomassa. Och det stämmer ju (i stort sett i alla fall).
Men detta konstaterande har inget med utsläppshandeln att göra. Om det inte funnes någon utsläppshandel så skulle det nog ligga en del i tesen ”ju mera bioråvara vi använder, desto lägre blir utsläppen”. Men med den typ av utsläppshandelssystem, med en sluten bubbla, som gäller inom EU, bestäms de samlade fossila utsläppen från de verksamheter som ingår i utsläppshandeln i princip uteslutande av hur många utsläppsrätter som ges ut. Utsläppen blir desamma oavsett om vi använder mycket eller lite bioråvara.
2. Beträffande sådana verksamheter som inte omfattas av nuvarande utsläppshandelssystem (ETS1) så gäller i stort sett att ju mindre fossila bränslen vi använder (t ex om vi kör med elbil istället för på bensin eller diesel), desto lägre blir utsläppen. Men 1 januari 2027 öppnar EU:s nya utsläppshandelssystem ETS2, där bland annat vägtrafiken ingår. Därmed kommer i princip all fossilbränsleanvändning inom EU att omfattas av utsläppshandel, och då blir de samlade utsläppen inte lägre för att man väljer elbil istället för bensin- eller dieselbil (däremot blir det tack vare ETS2 betydligt mera fördelaktigt än idag att köra på el istället för fossila drivmedel).
3. Det finns många goda skäl att avstå från att flyga, men eftersom flyg inom EU omfattas av unionens utsläppshandel så blir de samlade fossila CO2-utsläppen desamma oavsett om vi flyger mycket eller lite. Jag vet precis hur svårt det är för många att förstå och acceptera detta – ofta när jag är ute och föreläser blir en del i publiken förbannade på mig. Likväl förhåller det sig på detta sätt. Ett viktigt förbehåll är naturligtvis att skulle våra förtroendevalda inom EU (regeringarna och Europaparlamentet) enas om att ändra regelverket – och det kan självfallet hända – så kan förutsättningarna bli annorlunda. Och då skulle det eventuellt även åter spela roll för de samlade utsläppen om vi eldar mycket eller lite biomassa.
Utsläppshandel är inte omställning i sig själv
Vi är många som uppskattar Magnus Nilssons inträngande kunskaper om EU:s klimatpolitik, inte minst utsläppshandelssystemet. Det är nog ingen överdrift att påstå att han överträffar de flesta på det området. Men när det gäller ETS har han hamnat konstigt. ” Antalet tillgängliga utsläppsrätter påverkas inte, och därmed inte heller de samlade utsläppen”, skriver MN, och menar att det inte spelar någon roll hur mycket vi gör för att ersätta det fossila – varken vindkraft, solceller, träprodukter eller någon annan ersättning spelar någon roll!
Att antalet utsläppsrätter är begränsat och ska föregivet krympa kan inte ses isolerat från de tekniska lösningar som styrmedlet ska styra mot. Omställning betyder ersättning, till exempel att bilar med förbränningsmotorer ersätts av elbilar. Framöver kommer drivmedel för sjöfart och flyg att hamna i förgrunden, där det är svårare att hitta elektriska eller andra bränslefria alternativ. Därför behövs biodrivmedel som övergångslösning.
Den poäng som Magnus ändå har kan illustreras med hänvisning till skatter på tobak och alkohol. Avsikten är att styra bort från skadlig konsumtion, egentligen inte att ersätta med något annat, utan att få folk att övergå till en sundare livsstil, vilket kan omfatta vad som helst utom just tobak och alkohol. Tanken är att skatten ska göra varan dyrare så att konsumenter manas att välja bort den. Det blir en slags ransonering.
När det gäller bränslen och andra energivaror kan man inte resonera så eftersom energin är en så oundgänglig del av samhället och vardagslivet och finns så gott som överallt. Energi berör så fundamentala saker som matförsörjning, bostadsvärme, informationsteknik, industriprocesser, rekreation och kultur. Här behöver man styra mot alternativ, och veta vilka alternativ som kan komma i fråga.
Om företag och hushåll inte har alternativ att tillgå kommer utsläppshandeln att bara leda till högre priser. Missnöjet växer bland väljarna och därför kommer de politiska partier som förespråkar omställning föreslå någon uppmjukning av systemet, såsom sänkt takt i krympningen. Spelet kring reduktionsplikten i Sverige är belysande: När det uppmärksammades våren 2022 att reduktionsplikten gav höga priser infördes en paus i upptrappningen, alltså av den gamla regeringen. Men det var för sent, motståndet hade organiserats i Bensinupproret och Sverigedemokraterna hade redan vunnit röststöd på landsbygden, som Richard Öhrvall visat, och en ny regering kunde träda till med lägre drivmedelspriser som vallöfte.
Uppenbarligen var klimatpolitiken kring reduktionsplikten ofullständig, den borde ha kompletterats med någon form av lättnad för dem som har svårt att välja bort fossilbilen. Och när det gäller skatter på tobak och alkohol har inte heller dessa fungerat i ett vakuum, utan kompletterats med förbud mot reklam och informationsinsatser om skadeverkningar, inklusive tvång att tillhandahålla sådan information. På lång sikt tycks tobakspolitiken har varit framgångsrik, men alkoholpolitiken mindre så och har varit mer defensiv. I en demokrati där många dricker regelbundet kommer den alkoholrestriktiva politiken att begränsas.
Vi måste ändra på hur vi ser på prispåverkande medel. Egentligen är det en märklig uppfattning att konsumenter bara reagerar på pris och att de följer prisförändringar monotont och utan opposition. Så är det ju inte: I Frankrike såg vi ”Gula västar” och i Sverige har vi sett ”Bensinupproret”. Marknaden består av konsumenter som också är medborgare och som höjer sin röst. ”Marknaden” är något annat, en uppfattning om samhället som kluvet i en priskoordinerad del å ena sidan och samhället i övrigt å den andra. Därifrån härstammar idén att prisstyrmedel kan få en magisk roll som om ekonomin består av stumma konsumenter som bara reagerar på prisförändringar.
Mats Bladh
Det finns två huvudsatser du kan utgå ifrån 1. Desto mer vi kan öka tillväxten i skogen desto bättre för klimatet och desto mer värde vi kan producera i skogen desto mer kommer skogsägarna anstränga sig i brukandet av skogen. 2. Desto bättre tillväxt desto bättre för samhället i form av arbetstillfällen, skattebas, miljövård, ortens lokala försvar mot brottslighet, invasion utifrån osv.
Om du renodlar dina tankar i dessa huvudsatser kommer du längre. Att fastna i ett snårigt regelväsende och överdrivet spel mellan partierna leder ingen vart.
Wilhelm Dyrssen
Låter som systemet med marknader löser problemet och insatserna för individen är mindre. Fossilskam ej nödvändig.
Hej Dan!
Lite åt det hållet, ja. Men det gäller enbart koldioxidutsläppen inom EU – så länge utsläppshandelssystemet fungerar som idag påverkas storleken på dessa utsläpp inte av hur mycket vi flyger.
Reser till/från resten av världen är en helt annan sak – här finns en reglering av koldioxidutsläppen, men den är mycket svagare än EU:s.
Jokern är höghöjdseffekterna som varierar kraftigt mellan enskilda flygningar, beroende på de aktuella atmosfäriska förhållandena och tidpunkt på dygnet.
Det finns goda skäl att hålla nere flygandet även inom EU, men koldioxidutsläppen påverkas inte av hur mycket det flygs.
Det är just den inställningen som är så naiv och farlig.
Ifall vi inte sprider kunskapen om klimathotet – och därmed fossilskam – så är det mycket troligare att medborgarna så småningom kommer att vägra acceptera att allt färre utsläppsrätter utfärdas.
Då havererar ETS och den tid vi hade haft att påverka opinionen har gått förlorad.
Utsläppsminskningarna måste kopplas ihop med fördelar för medborgarna, fördelar som skulle försvinna, ifall utsläppsminskningarna uteblir.
En sådan konstruktion är Avgift och Utdelning.
Se http://www.klimatsvaret.se
Hej Magnus!
Tre kommentarer.
1) Lars Holmquist har alldeles rätt när han påpekar att EUs klimatpolitik är beroende av den politiska viljan i EU-staterna. Att förbise detta enkla faktum är inte bara naivt, utan farligt.
2) Svensk skogsindustri är Sveriges värsta klimatförstörare. Den höjer koldioxidhalten i atmosfären mer än dubbelt så mycket som ALLA fossila utsläpp från svenska industrier och medborgare, sammanlagt.
3) Att bygga i trä är inte hållbart. Sveriges sågade trävaror gör 8 gånger så stor klimatskada som Sveriges cementproduktion. Varje år.
Läs gärna mer på http://www.klimatforsvaret.se
Handlar det inte mest om systemgränser och att vara noga med begrepp? I grunden är det enda som minskar fossila utsläpp att vi minskar användningen av fossila bränslen.
Bioenergi minskar inte fossilutsläpp i sig, men de möjliggör fortsatt produktion i en anläggning som slutat elda fossilt.
Utsläppsrättssystemet minskar inte heller några utsläpp i sig, men det är ett kraftigt styrmedel som tvingar fram minskningar av fossila bränslen i en mängd enskilda anläggningar, som var för sig minskar sina egna fossila avtryck. En del aktörer är beroende av bioenergi för att klara detta.
Konstruktionen av ETS gör att man får vara försiktig med anspråk på additionalitet, men alla direkta klimateffekter beror av alla åtgärder som görs inom systemet – inte systemet i sig.
Vidare är ETS ingen gudagiven mekanism utan är beroende av politisk acceptans. Och utan tillgång till rimligt kostnadseffektiva åtgärder kommer systemet inte överleva politiskt. Så ur det perspektivet kan vi inte hävda att tillgången till kostnadseffektiva tekniker är ett nollsummespel.
Plötsligt har vi hamnat på samma slutsats. Det spelar ingen roll för klimatet om skogen tar ut mer eller mindre biomassa. Det enda som spelar roll är hur stor tillväxten i skogen är. Slutsatsen för skogen blir att ju mer biomassa den producerar desto bättre för samhället. Det innebär att skogens åldersfördelning bör höjas från dagens läge samt att skogens struktur skall maximera dess påverkan på vatten cirkulationen. Är vi överens?
Wilhelm Dyrssen
Hej Vilhelm!
I huvudsak är vi nog det. Och det virke vi tar ut ur skogen bör vi i så liten utsträckning som möjligt elda upp.
Jag tror jag förstår vad du menar, men det är marigt. Meningen ”Och att tillverka fossilfritt stål betyder att vi kan öka tillgången på stål utan att skada klimatet, men hur vi tillverkar stålet påverkar faktiskt inte hur stora de totala utsläppen blir.” är inte lätt att ta till mig. Och att förklara det i analogi med skogen när Skogsutredningen ska debatteras blir inte lätt. Men du är minst lika förberedd och skicklig som Åsa Moberg på sin tid, så du klarar det bara de ger dig chansen. Lycka till!
Hej Pär!
Tänk att det enda som påverkar hur stora utsläppen blir (från de verksamheter som omfattas av utsläppshandel) är dels a/ hur många utsläppsrätter som totalt ges ut, dels b/hur många av de utsläppsrätter som givits ut, som dessutom blir tillgängliga att använda för att ”täcka” utsläpp (dvs. som inte på ett eller annat sätt annulleras innan de kan utnyttjas).
Allt som minskar det antal utsläppsrätter som blir tillgängliga för att ”täcka” utsläpp bidrar till lägre totala utsläpp. Inget annat har betydelse för de totala utsläppen inom systemet.