Oundvikligt med högre drivmedelspriser
Den här texten publicerades på Svenska Dagbladets debattsida torsdag 27 juni 2024.
(Återigen vill jag beklaga att kommentarsfunktion på min blogg för tillfället är ur funktion. Löses förhoppningsvis inom kort. Då är ni åter välkomna att kommentera eller fråga.)
————————————————————————-
Oundvikligt med högre drivmedelspriser
Fram till 2030 måste den inhemska försäljningen av fossila drivmedel åtminstone halveras. Det krävs om Sverige inte ska bryta mot EU:s nya klimatlagstiftning.
Stöd till elbilar, bättre kollektivtrafik och andra ”morötter” kan bidra på marginalen, men ska EU-kraven uppfyllas krävs åtgärder som höjer drivmedelspriserna. Det gäller vare sig fossilutfasningen drivs främst genom kvantitativa regleringar (typ kvot- eller reduktionsplikt), eller med ekonomiska styrmedel (typ höjda drivmedelsskatter eller utsläppshandel).
Dyrare drivmedel är givetvis inget självändamål, men att föreställa sig att EU-kraven kan klaras utan högre drivmedelspriser är helt orealistiskt. Ansvariga myndigheter och politiker måste klargöra detta sammanhang för medborgarna, så att hushåll och företag i tid förbereder sig för ett läge med högre pumppriser.
Hur de högre drivmedelspriserna kommer att påverka tillvaron för hushåll och företag beror inte främst på själva prisutvecklingen, utan framför allt på hur snabbt och kraftfullt man från politiskt håll sätter in effektiva åtgärder som underlättar för hushåll och företag att å ena sidan hantera de högre priserna, å andra sidan komma bort från fossilberoendet. Med ett snabbt och resolut agerande kan både prishöjningarna och stödbehoven begränsas. Höjda drivmedelsskatter eller utsläppshandel ger staten nya intäkter som kan bidra till finansieringen.
För att göra omställningen lättare och billigare måste effektiva insatser finnas med redan i höstens budgetproposition. Här är fyra förslag som regeringen bör pröva:
1. Höj drivmedelsskatterna tillfälligt fram till 2027. Från och med 2027 kommer nästan all försäljning av fossila drivmedel i Sverige att omfattas av ETS2, EU:s nya utsläppshandelssystem. Den som säljer fossila drivmedel blir skyldig att köpa och till myndigheterna överlämna utsläppsrätter motsvarande de utsläpp av fossil koldioxid försäljningen antas orsaka.
Utsläppsrätterna förs ut på marknaden via offentliga auktioner, kostnaden läggs på bränslepriserna. Direkt 2027 väntas dieselpriset stiga med minst 1,50–2 kronor litern, bensinpriset något mindre. Hur stor ökningen blir går inte att exakt förutsäga, det beror på var budgivningen på auktionerna hamnar.
Ett sätt att undvika en plötslig prischock är att fram till 2027 stegvis och temporärt skruva upp drivmedelsskatterna med åtminstone 1,5–2 kronor litern. De extra intäkterna bör satsas på att hjälpa sårbara hushåll och företag att hantera prishöjningen och ta sig ur fossilberoendet.
2. Höj koldioxidbeloppet i fordonsskatten. De första tre åren är den del av fordonsskatten som kallas koldioxidbeloppet förhöjd för alla nya personbilar med ett certifierat utsläpp över 75 gram koldioxid per kilometer (i praktiken alla bilar utom elbilar och laddhybrider). Syftet är att främja en mera bränslesnål fordonspark.
Genom att justera och successivt höja koldioxidbeloppet skulle tillflödet av nya bensin- och dieselbilar till den svenska bilparken kraftigt kunna begränsas. Elbilsandelen skulle öka, på sikt även utbudet av begagnade elbilar. Fler bilister skulle skyddas mot de kommande prisökningarna.
3. Inför en elbilsbonus, högre för billiga fordon. För elektrifieringen av vägtrafiken är det avgörande att elbilarna blir billigare och att utbudet av begagnade elbilar ökar. Processen skulle påskyndas av en elbilsbonus som är mer generös ju lägre nybilspriset är.
Var nivåerna bör läggas behöver utredas närmare, det viktiga är att bonusen faller med stigande pris, så att den till exempel är 50 000 kronor för en bil som kostar högst 250 000 kronor, 40 000 om bilen kostar 250 000–300 000 kronor et cetera. Bonusen kan baseras på de schablonmässiga nybilspriser som Skatteverket årligen fastställer.
Från årsskiftet 2024/25 skärps EU-kraven på nya bilar på ett sätt som tvingar tillverkarna att öka andelen elbilar. En svensk bonus leder därför inte automatiskt till att elbilsandelen totalt sett ökar inom unionen. Däremot förbättras Sveriges möjligheter att klara EU:s övergripande klimatkrav, samtidigt som fler svenska bilister skyddas undan de framtida, höga drivmedelspriserna.
4. Stärk sårbara gruppers möjligheter att hantera högre drivmedelspriser. I den klimathandlingsplan som lämnades till riksdagen i december 2023 meddelade regeringen att den under 2024 tänker tillsätta en utredning ”för att analysera och ge underlag om och i så fall vilka styrmedel som kan utformas för att Sveriges åtaganden i EU nås på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt som säkerställer att inte orimligt höga kostnader för hushåll och näringsliv uppstår med risk för allvarlig påverkan på konkurrenskraften för svenska företag”. Utredningen har ännu inte tillsatts.
Den politiska utmaningen när Sverige ska leva upp till EU-lagstiftningen handlar dock inte om att förhindra höga drivmedelspriser. För det går inte.
Uppgiften är i stället att så träffsäkert som möjligt hjälpa sårbara grupper och företag ur deras fossilberoende, plus att fram tills dess skapa ekonomisk trygghet i omställningen genom generösa stöd. Huvuduppgiften för den förutskickade utredningen måste bli att föreslå hur dessa stöd bör se ut.
Precis som den nya sociala klimatfond EU inrättat för att hantera effekter av ETS2, bör även ett nationellt omställningsprogram dra igång redan innan drivmedelspriserna stigit, så att så många hushåll och företag som möjligt aldrig behöver utsättas för de höga priserna.
I avvaktan på ett mera genomarbetat stödsystem skulle troligen till exempel ökade, obundna statsbidrag till glesbygdskommuner, höjda barnbidrag och ännu mera generösa bidrag för installation av laddstolpar i glesbygd, som börjar falla ut redan via kommande budget, kunna duga.
Magnus Nilsson
miljökonsult och klimatpolitisk analytiker, författare till ”Temperaturhöjning inom klimatpolitiken. En ESO-rapport om EU:s nya lagstiftning i svensk kontext”, assisterade John Hassler i hans regeringsuppdrag om klimatpolitiken, har politiska uppdrag för S inom Region Stockholm