Enligt Naturvårdsverkets nya redovisning (offentliggjord i tisdags) uppgick de svenska nettoutsläppen (bruttoutsläpp minus kolinlagring) av växthusgaser i fjol till drygt 13 miljoner ton koldioxidekvivalenter, den högsta siffran på nästan 30 år. Inte sedan 1995 har det årliga svenska nettobidraget till atmosfärens stigande halt av växthusgaser varit större än under 2023.
Under några år strax efter 2010 gällde det motsatta. Under dessa år redovisade Sverige negativa nettoutsläpp. Kolinlagringen var större än utsläppen, och Sverige bidrog till att minska halterna av växthusgaser i atmosfären.
Sedan dess har utvecklingen alltså vänt, och bortsett från pandemiåret 2020 (nettoutsläpp 6,6 miljoner ton) ligger de årliga svenska nettoutsläppen sedan 2018 numera stadigt en bit över 10 miljoner ton per år. Och de visar ingen tendens att minska.
En orsak är att bruttoutsläppen (från industrier, energianvändning, trafik, jordbruk etc.) inte längre sammantaget minskar lika snabbt som tidigare, men framför allt handlar det om att nettoinlagringen av kol i landskapet och träprodukter rasat. Skogen växer sämre, samtidigt som avverkningarna ökat.
Sett över en länge period har de svenska nettoutsläppen dock varit i stort sett stabila ända sedan millenieskiftet. Vissa år har de legat under noll, oftast dock strax under 10 miljoner ton. Utom under de senaste åren, då de alltså stigit.
Inom EU som helhet är utvecklingen betydligt mera positiv. Mellan 2005 och 2022 föll nettoutsläppen inom EU27 från 4,2 till 3,1 miljarder ton per år, en minskning med nästan en fjärdedel. Förklaringen är i första hand dramatiskt minskade utsläpp från de verksamheter som omfattas av unionens utsläppshandelssystem, ETS1. Även utsläppen utanför ETS1, som domineras av utsläpp från förbränning av fossila drivmedel, har minskat, men inte lika mycket. Totalt har dock utvecklingen varit positiv, detta trots att kolinlagringen minskat inte bara i Sverige utan även i resten av unionen.
EU:s mål om klimatneutralitet 2050 – det löfte medlemsstaterna för fem år sedan lämnade under Parisavtalet, och som finns inskrivet i unionens klimatlag – innebär att bruttoutsläpp och nettoinlagring senast om 25 år ska ta ut varandra. Nettoinlagringen av kol i landskapet, träprodukter m m ska då vara minst lika stor som bruttoutsläppen. Därefter ska inlagringen (inklusive teknisk kolinlagring genom t ex CCS) överstiga bruttoutsläppen.
I det svenska klimatpolitiska ramverket finns ett mål om ”nettonollutsläpp” 2045, men detta mål har en annan konstruktion än EU-målet om klimatneutralitet. Att det svenska ramverket inte siktar på ”klimatneutralitet” i den mening begreppet har i EU:s klimatlagstiftning, betyder att Naturvårdsverket inte heller har något uppdrag att redovisa hur de svenska nettoutsläppen utvecklas (enligt EU-modellen).
Tvärtom anar man i verkets redovisning nästan en aktiv strävan att hålla isär statistik för å ena sidan bruttoutsläpp, å andra sidan nettoinlagring. I verkets nya redovisning markeras med en linje hur bruttoutsläppen utvecklas. Däremot sägs inget om nettoutsläppen.
Den som vill veta hur de svenska nettoutsläppen utvecklats måste själv göra denna (i och för sig, tack vare Excel, väldigt triviala) räkneövning.
Och då blir resultatet alltså att 2023 års svenska nettoutsläpp låg på en hög nivå som inte överträffats på nästan 30 år.
(Det ska påpekas att vissa av de värden som ingår i klimatstatistiken inte är statiska, utan kan skifta beroende på redovisningsår. Detta gäller särskilt data över kolinlagringen i landskapet där det pågår en snabb kunskapsutveckling som gör det nödvändigt att mer eller mindre löpande justera historiska siffror. Konsekvensen blir att data över den historiska nettoinlagringen successivt ändras. Den nettoinlagring man i år redovisar för t ex 2015 är därför en annan siffra än den man redovisade för samma år 2020.)
Upptäck mer från
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Pingback: En klimatminister som förblir lika obegriplig – Brors & Elvis om Europa
Koldioxidhalten i atmosfären är för hög och kommer med nuvarande politik att ge minst 3 graders uppvärmning inom 80 år. Det enda sätt vi har att sänka denna katastrofala kolhalt i atmosfären är genom att öka skogens upptag.
Att då använda skogens förmåga att fånga in koldioxid som en kompensation för våra fortsatta utsläpp, genom att beräkna ett ”nettoutsläpp” är helt fel.
Vi måste inse att skogsavverkning överhuvudtaget är klimatskadlig. Sveriges skogsavverkning är vår värsta klimatförstörare.
Detta faktum visas pedagogiskt av professor Bengt-Gunnar Jonsson i ett föredrag här:
https://www.youtube.com/watch?v=ixRdmizJeqY
Vi måste stöda skogsägare som låter skogen stå kvar, och samtidigt lägga en stigande skatt på alla skogsprodukter.
Hur mycket lägre CO2 utsläpp per innevånare har Sverige än EU? Du duckar att redovisa allt som är positivt för Sverige och speciellt för Tidöregeringens 2 år.
När skall du redovisa Sveriges katastrofala situation efter 8 år med S, MP regerings klimatomställning? Northvolt nu KK/rekonstruktion), H2GreenStel (nu namnändrat Stegra, tidsföskjutet 2? år, Processen höll inte), Hybrit – vätgas/vindkraft, (Pausat då processen inte höll) Malmbanan så illa underhållen att LKAB fått sänka sin malmproduktion), Sverigse ekonomi backade främst p.g.a. den misslyckade stimulanspolitiken med minusränter och stora bidrag till de enorma klimat investeringarna. Väljarna gjordes lyckliga genom att släppa fram en våg av överkonsumtion och privata investeringar med oobegränsa tillgång till gratis finansiering. Har du verkligen ingenting att skriva om det? Du lägger hela skulden på Tidö i deras mycket ambitiösa uppstädning och nystart med en framtidsinriktad ekonomisk politik.
Hej Wilhelm!
Min text handlar om en enda sak – hur de svenska nettoutsläppen av växthusgaser utvecklats. Fakta, inte åsikter. Och jag begriper inte hur du lyckas tolka in något slags partipolitiskt ställningstagande i texten. Berätta!