Strax före jul föreslog EU-kommissionen att CO2-reglerna för tunga fordon (över 16 ton) skulle försvagas. Bakgrunden är att tillverkarna (i varje fall många av dem) inte lyckats sälja tillräckligt många batterifordon för att klara normen, vilket i förlängningen kunde ha lett till böter.
Idag godkände Europaparlamentet kommissionens förslaget rakt av. Samma beslut fattades av regeringarna i ministerrådet 18 februari. Det betyder att ändringen inom kort gäller som lag.
Lagstiftningen innebär att snittutsläppet av CO2 per km från de tunga fordon tillverkarna säljer inom EU successivt måste minska. För att uppfylla kraven måste tillverkarna i praktiken löpande öka andelen batterifordon.
Om snittutsläppet från de bilar en tillverkare säljer ligger över gränsvärdet, tilldelas företaget ”utsläppsskulder”. För att inte drabbas av böter måste företaget kompensera skulderna genom att ”överprestera” kommande år.
Om företagets snittutsläppet istället ligger under en linje dragen mellan gränsvärdena för 2025, 2030, 2035 etc belönas företaget med ”utsläppskrediter”, som företaget kan tillgodoräkna sig kommande år. Alternativt kan företaget indirekt sälja krediterna till en konkurrent med ”utsläppsskulder” genom att de bägge företagen redovisar sina utsläpp gemensamt genom s k pooling, och därmed göra sig en hacka på att sälja fler elfordon.
Den ändring som nu fastställts innebär att tillverkarna 2025-2029 tilldelas utsläppskrediter så snart deras snittutsläpp inte överskrider det gränsvärde som gäller från 2025, dvs så snart de inte bryter mot lagstiftningen – ”allowing them to collect more emission credits in the years before 2030, which then can be used for compliance in the years after”, som parlamentets presstjänst sammanfattar det.
Resultatet blir en försvagning av kraven både före och efter 2030: Effekten blir rimligen att elektrifieringen av den tunga fordonsflottan skjuts upp och att medlemsstaterna därmed får svårare att leva upp till ESR-kraven, den ram för utsläpp utanför utsläppshandeln som varje medlemsstat tilldelats.
Förändringen innebär sannolikt också att priset på utsläppsrätter inom ETS2, det nya utsläppshandelssystemet som öppnar 2028 k,ommer att bli högre än om reglerna legat kvar.
För att kunna leva upp till ESR-kraven, och för att förhindra onödigt höga priser inom ETS2, måste medlemsstaterna nu, så gott det går, neutralisera effekterna av regelförsvagningen genom andra åtgärder som pressar ned fossilbränsleanvändningen i trafiken.
En god illustration av att EU:s klimatlagstiftning är ett nollsummespel – om en aktör tillåts släppa ut mera, måste andra aktörer göra mera.
Upptäck mer från
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Slutsatserna är missvisande. Det som betecknas som försvagningar …. osv är anpassning till förändringar i målbilden. En förändring är FRÅN ”Klimatomställning” TILL ”Grön omställning” . En annan förändring är att huvudsakliga uppbyggnaden av energi kommer att ske med kärnkraft och inte vind/sol. En tredje förändring är insikten att den eftersträvade minskningen av fossila bränslen som ej uppnåtts under de senaste 30 åren ej kommer att lyckas under de närmaste årtiondena utan kräver en nästa total uppslutning bland jordens stora stater och hur det skall uppnås finns ingen realistisk plan på idag.
Mot den bakgrunden är det missvisande och meningslöst att påstå hur mycket värre åtgärder som måste vidtagas för att i tid uppnå det tidigare utsläppsmålen som nu är under omprövning.
Hur lång tid dröjer det innan nästa uppmjukning av CO2 bestämmelserna? Glöm inte att det är verkligheten som gäller. Verkligheten visar att förbrukningen av fossila drivmedel ökar undgefär lika mycket som tidigare. Reglerna måste anpassas till den verkliga förbrukningen och inte till det som en minoritet av mänskligheten önskar sig.