Har de nationella miljökvalitetsmålen skrotats?

I miljöbilagan (”Utgiftsområde 20”) till förslaget till budgetproposition, redovisar regeringen hur väl den anser att den svenska miljöpolitiken lyckas. Det sker genom bedömningar av hur det går när det gäller att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen. För er som inte har tid eller lust att plöja igenom hela materialet redovisas nedan regeringens bedömning på två av målområdena – ”Levande skogar” och ”Begränsad klimatpåverkan”.

När man jämför dessa bedömningar med de förslag till åtgärder som regeringen samtidigt lanserar – till 2025 vill man halvera anslagen till naturskydd, på klimatområdet sänka drivmedelsskatterna, göra reseavdraget mera generöst för den som bilpendlar, slopa både klimatbilsbonusen och den nationella reduktionsplikten – måste man fråga sig: Har miljökvalitetsmålen – som riksdagen upprepade gånger ställt sig bakom – i praktiken skrotats? Vart syftar i så fall politiken numera?

——————————————-

Miljökvalitetsmålet ”Levande skogar”

”3.17.3 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen
Regeringen bedömer att trenden är negativ och att nuvarande beslutade eller planerade styrmedel inte är tillräckliga för att nå miljökvalitetsmålet.
Tidigare satsningar på skydd av och åtgärder för värdefull natur från 2015 och framåt har bidragit positivt till måluppfyllelsen. Trenden för utvecklingen i miljön bedöms dock på kort sikt vara negativ. Många av insatserna kräver tid för att ge full utväxling i miljön och minska negativa effekter. Skyddsvärda skogar fortsätter att avverkas vilket försämrar den ekologiska funktionaliteten och en hög andel skogliga naturtyper och skogslevande arter har en ogynnsam bevarandestatus. Fler skogslevande arter har blivit rödlistade sedan 2015.
Många naturvärden kan inte återskapas under överskådlig tid och värdena går förlorade om kvarvarande skogar med höga naturvärden avverkas. Huvuddelen av kvarvarande areal med höga naturvärden, ca 3 miljoner hektar, finns i områden som varken är formellt skyddade eller frivilligt avsatta.
Den årliga förlusten av värdefulla skogar är större än den skogsareal som ges ett formellt skydd. Det påverkar möjligheten att nå miljökvalitetsmålet. Den fjällnära skogens gröna bälte som finns längs hela fjällkedjan, är ett viktigt kärnområde och spridningsområde för det i övrigt mer påverkade skogslandskapet i norra Sverige. En stor del av den fjällnära skogen är också formellt skyddad eller frivilligt avsatt.
De frivilliga avsättningarnas geografiska läge, varaktighet och kvalitet behöver vara kända för att kunna göra en utvärdering av vilka frivilliga avsättningar som bidrar till miljökvalitetsmålet. Det möjliggör också en ökad samordning av statistiken mellan statens arbete med formella skydd och de frivilliga åtagandena.
Många skogslevande arter har en negativ utveckling och förlusten av biologisk mångfald har inte bromsats upp. För att bevara våra naturligt förekommande arter krävs en långsiktigt fungerande konnektivitet med olika livsmiljöer i tillräckliga mängder. Brist på kunskap innebär en risk för negativ påverkan vid skogsbruk. Den hänsyn som skogsägarna tar vid brukandet av skogen är en viktig del för att uppnå miljökvalitetsmålet. Kunskapen om hur skogsägare följer kraven på miljöhänsyn i t.ex. trakthyggesbruket behöver fortsatt utvecklas för att regeringen bättre ska kunna bedöma måluppfyllelsen. Behovet av naturvårdande skötselåtgärder kvarstår i hela landet och åtgärder i form av restaurering behövs.
Skogslandskapet är en av de viktigaste arenorna för olika former av friluftsliv, rekreation och upplevelseturism. Regeringen bedömer att genomförda insatser inte är tillräckliga för att tillvarata skogens sociala värden.”

—————————————–

Miljökvalitetsmålet ”Begränsad klimatpåverkan”