Nu är det klart. Strax efter 10.00 på tisdagen gav EUs regeringar (i form av sina jordbruksministrar) det formella klartecknet till den sista delen av den mycket kraftfulla skärpning av EUs samlade klimatlagstiftning, som förhandlats under de senaste två åren.
Formellt handlade det om fem separata beslut, samtliga mer eller mindre starkt kopplade till EUs utsläppshandelssystem.
Av de fem besluten gällde två själva utsläppshandelsdirektivet, ett ändrade krav när det gäller mätning och bokföring av växthusgasutsläpp från sjöfart, ett fjärde CBAM, den nya ”koldioxidtullen”, och det femte den sociala klimatfonden (som ska medfinansiera åtgärder för att anpassa Europa till den nya klimatpolitiken).
För en månad sedan – den 28 mars – gav EUs regeringar grönt ljus dels för tuffare utsläppsregler utanför utsläppshandeln (ansvarsfördelningsförordningen), dels för ökade krav om nettoinlagring av kol i landskapet och i träprodukter (LULUCF-förordningen). Tillsammans med dagens beslut skapas nu en praktiskt taget heltäckande europeisk klimatlagstiftning som inte bara kommer att pressa ned utsläppen kraftigt, utan också säkrar att atmosfären börjar dräneras på koldioxid genom en ökad kolinlagring i bland annat våra skogar.
Den lagstiftning regeringarna och Europaparlamentet (otåligt pådrivna av kommissionen) nu fastställt, kan inte beskrivas som annat än ett enormt framsteg för den europeiska klimatpolitiken, och därmed även för det globala klimatarbetet.
Sammantaget innebär de nya besluten att det nu finns en unionsövergripande lagstiftning som (litet förenklat) innebär att utsläppen av växthusgaser från EU 2030 inte kan överstiga 2 200 miljoner ton. Det är fortfarande jättemycket, men ändå bara hälften av vad unionen släppte ut 2010, för 13 år sedan.
Om man till detta lägger beslutet i mars om LULUCF-förordningen (som säkrar en nettoinlagring av kol 2030 motsvarande minst 310 miljoner ton koldioxid), blir kontentan att det nu finns lagstiftning på plats som sätter ett tak för nettoutsläppen av växthusgaser (utsläpp minus inlagring) från EU vid det kommande decennieskiftet på kring 1 900 miljoner ton, en minskning med nästan 60 procent jämfört med 1990.
Nej, klimatpolitiken står inte stilla.
Med tanke på dels hur kraftfull den nya lagstiftningen är, dels det sätt på vilket våra ledande politiker talar om klimatfrågan, måste man fråga sig om alla de beslutsfattare som givit reformerna grönt ljus verkligen är klara över vad de har beslutat.
Man kan också fråga sig om alla de, som näst intill slentrianmässigt i åratal kritiserat politikerna för passivitet kring klimatet, insett hur kraftfullt i varje fall EUs regeringar och Europaparlamentet nu faktiskt har agerat.
—————————————————
Av de två av dagens beslut som direkt berör utsläppshandeln, handlar det ena enbart om hur flygets utsläpp ska hanteras inom systemet. Det andra beslutet innebär en rad radikala förändringar, bland annat om att snabbt minska utgivningen av nya utsläppsrätter, skapa ett nytt, separat handelssystem för bland annat vägtrafikens utsläpp, plus att inkludera sjöfarten i det existerande systemet.
Votering, ändrade regler för flyget i utsläppshandeln: Polen röstade emot, Bulgarien avstod, övriga 25 medlemsstater stödde beslutet.
Votering, ändringar övriga delar av utsläppshandelsdirektivet: Polen röstade emot, Belgien och Bulgarien avstod, övriga 24 medlemsstater stödde beslutet.
Nuvarande utsläppshandelssystem (ETS1) omfattar drygt 10 000 stora energi- och industrianläggningar plus flygtrafiken inom EES (EU27 plus Island, Lichtenstein och Norge). Genom dagens beslut kommer även sjöfarten inom och (delvis) till/från EES att omfattas.
För varje ton koldioxid dessa verksamheter släpper ut, måste de i efterhand lämna in en utsläppsrätt, annars väntar tuffa böter. Utsläppsrätterna kan de komma över antingen via den gratistilldelning som sker, eller genom att köpa vid de offentliga auktioner som ordnas, alternativt på andrahandsmarknaden. De samlade utsläppen kan aldrig bli större än antalet utsläppsrätter som ges ut.
Om det beslut ministrarna tog i morse inte ändras, kommer utgivningen av nya utsläppsrätter att trappas ned betydligt snabbare än hittills, för att helt upphöra 2039, om 16 år. Behålls reglerna kommer det därefter i princip att vara förbjudet för dessa verksamheter att släppa ut koldioxid (plus att par andra växthusgaser).
Besluten kring flyget handlar mest om att koordinera hanteringen inom EUs utsläppshandel med det globala utsläppskompensationssystemet CORSIA, som organiseras av FNs luftfartsorgan ICAO. Samtidigt kommer även flyget att beröras starkt av att utgivningen av nya utsläppsrätter stryps.
Dagens beslut innebär dessutom att ett ytterligare, separat utsläppshandelssystem (ETS2) öppnas 2027. Exakt vilka verksamheter som obligatoriskt ska omfattas av ETS2 är i sina detaljer inte helt klart, men säkert är att all vägtrafik inkluderas, samt dessutom huvuddelen av den uppvärmning och de industrier som inte redan omfattas av ETS1. Medlemsländerna kan själva besluta att därutöver addera ytterligare verksamheter. Inom ETS2 kommer alla utsläppsrätter att föras ut på marknaden via auktionering – ingen gratistilldelning således. Om den plan för utgivningen av nya utsläppsrätter som beslutats inte ändras, kommer utgivningen av ETS2-utsläppsrätter att upphöra 2043 – därefter förbjuds även dessa utsläpp. Notera att alla verksamheter som berörs av ETS2 parallellt även omfattas av ansvarsfördelningsförordningen (som även reglerar bland annat jordbrukets utsläpp av metan och lustgas).
————————————————
Utöver dessa två beslut om utsläppshandeln fattades även beslut om:
1. Nya krav på rederierna att mäta och rapportera utsläpp av växthusgaser från fartyg.
Votering, mätning/bokföring av utsläpp från fartyg: Polen avstod, övriga 26 medlemsstater stödde beslutet.
2. Inrättande en ”social klimatfond” som ska ge ekonomiskt stöd för till exempel tilläggsisolering, värmepumpar, laddstolpar för att möta effekterna av ETS2. Fonden finansieras med auktionsintäkter från ETS2.
Votering, social klimatfond: Finland (!) röstade emot, Belgien och Polen avstod, övriga 24 medlemsstater stödde beslutet.
3. Införande av en ”mekanism för koldioxidjustering vid gränserna” (Carbon Border Adjustment Mechanism, CBAM), en avgift på import av vissa utsläppstunga produkter (stål, cement, handelsgödsel m.m.), relaterad till a/ hur stora utsläpp tillverkningen orsakat och b/ hur mycket tillverkaren fått betala för sina utsläpp i ursprungslandet. Samtidigt som CBAM införs avvecklas gratistilldelningen av utsläppsrätter inom ETS1.
Votering, CBAM: Polen röstade emot, Belgien och Bulgarien avstod, övriga 24 medlemsstater stödde beslutet.
Upptäck mer från
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Jag undrar om man tänkt igenom hur CBAM kommer att fungera för konstgödel. Priset på konstgödsel kommer att gå upp kraftigt inom EU. För många grödor är kostnaden för konstgödsel den största enskilda kostnaden (typ 20%-40%) och när man importerar livsmedel kommer man indirekt importera konstgödsel och andra länders producenter kommer att ha tillgång på mycket billigare konstgödsel än EU:s (eftersom konstgödseln kommer att bli mycket dyrare pga utsläppshandeln). Svenska bönders klagomål på dieselskatten är en västanfläkt mot de reaktioner man kan förvänta sig från EU:s bönder. Samtidigt är det tekniskt omöjligt att börja beskatta import av livsmedel utifrån dess ”konstgödselinnehåll” eftersom det varierar extremt mycket.
Det du oroar dig för är samma problematik med koldixidläckage som praktiskt taget alltid uppträder så snart man i en del av världen vidtar en åtgärd mot utsläppen. EU kommer att fasa ut den nuvarande gratistilldelningen av utsläppsrätter till bland annat den konstgödselindustri som är lokaliserad inom EES. Införandet av CBAM är ett försöka att begränsa den överföring av tillverkning och investeringar till andra delar av världen som unionens skärpta klimatpolitik i många fall väntas orsaka.
Effekten lär bli ungefär densamma på andra områden. Slopad gratistilldelning av utsläppsrätter till till exempel stålindustrin i kombination med CBAM på importerat stål betyder att europeiska biltillverkare även i fortsättningen lär komma att använda europeisk plåt i sina bilar, men samtidigt att biltillverkare utanför EES får lättare att konkurrera, både inom och utanför EES.
Hej igen!
Tack för svaret på fråga 1.
Men sen skriver du:”Menar du seriöst att det hade varit OK om utsläppen endast halverats?”
Naturligtvis inte. Jag fattar inte hur du kan ha fått för dig nåt sånt.
Men låt mig vara lite tydligare.
Alla som läser din blogg har insett att de klimatstörande utsläppen måste sjunka över tid till 0.
Redan idag borde de (enligt Hansen) ha varit halverade för att följa IPCCs bana för 2 C.
Och självklart borde de efter en halvering ha fortsatt att sjunka mot 0!
Men klimatstörningen från växthusgaser inte bara fortsätter. Den accelererar.
Detta är sitsen våra politiker har satt sig (och våra barnbarn) i.
Då räcker det naturligtvis inte alls att till 2030 minska utsläppen med nästan 60 procent jämfört med 1990. Klimatstörningen från nya utsläpp läggs ju samman med klimatstörningen från redan gjorda utsläpp. Och det finns inga andra fungerande storskaliga sätt att minska den sammanlagda klimatstörningen än att odla skog. Behålla den existerande skogen och återställa den avverkade.
Naturligtvis krävs det en helt annan klimatpolitik än den som EU har beslutat om!
Replik till Karin Svensson Smith
”Har du också koll på vad som kommer att gälla för biogas som fordonsdrivmedel? Bl a pga brist på/ höga pris på batterimetaller tror jag att större lastbilar och regionalbussar inte är så lämpade för eldrift.”
Nej, alla fordon kan/ska vara elektriska, biogas, e-bränslen eller vätgas behövs inte. Och det händer redan. Priserna på batterier är på väg ner och det kommer nya typer som Natrium-jon.
Hej Magnus!
Tack för ditt svar.
Jag vet ingen som kan reda ut EUs snåriga regler bättre än du, så klargör gärna detta.
1) Du skriver att LULUCF-förordningen innebär att även biogena utsläpp beaktas.
Kommer då vår fjärrvärmes eldning av biomassa att räknas av, ton för ton mot Sveriges åläggande om nettoinlagring i skogen? Liksom reduktionspliktens utsläpp från biodrivmedel?
2) Att utsläppen redan borde ha varit halverade för att klara IPCCs bana för 2 C är ett konstaterande av James Hansens forskargrupp. Det visar bara att världens politiker håller på att misslyckas med sin uppgift. Kolla in figur 15 på sidan 27 i rapporten, som kan laddas ner från http://www.framtidsverket.se .
Naturligtvis borde EU nu – och för länge sen – ha tagit till sig klimatvetenskapen och infört en klimatpolitik som kunde ha räddat våra barnbarns framtid. Men detta sker inte och det måste framhållas gång på gång, så länge det finns minsta chans att rätta till det.
På fredag är det 15 år sen vi träffades första gången på Naturskyddsföreningens klimatmöte, som hade påkallats av klimatkunniga medlemmars oro över föreningens undermåliga klimatarbete.
Du kanske minns att jag framhöll att vi borde driva målet 350 ppm CO2 till år 2100?
Fråga 1: Beträffande biomassa från något EU-land är svaret Ja. Beträffande importerad bioenergi i allmänhet Nej (eftersom man egentligen ingenstans har en lika heltäckande klimatlagstiftning som inom EU). Den enda CO2-tröskel som finns för importerad biomassa är de s k hållbarhetskriterierna i förnybartdirektivet, som innebär att de beräknade livscykelutsläppen ska vara mellan 50 och 80 procent lägre än det fossila standardvärdet – vilket naturligtvis sammantaget är mycket sämre. Viktigt att lagstiftning motsvarande LULUCF-förordningen kommer på plats globalt.
2. Menar du seriöst att det hade varit OK om utsläppen endast halverats? Tror inte det. Oavsett hur kraftfullt vi nu beslutar att minska utsläppen, är det för lite, dvs varje politiskt beslut kommer att handla om att kompromissa, i praktiken framför allt med den kortsiktiga ekonomin. Varför acceptera att hälften av utsläppen fortsätter?
Intressant, tack för sammanställningen! Vad gäller ”all vägtrafik inkluderas”, tolkar jag som att det kommer bli dyrare på något sätt att ta sig fram genom fossil drivna transportmedel, även för privatpersoner? Om utsläppsrätter även omfattar privata transporter.
Hej Marie!
Den som säljer fossila drivmedel måste från och med 2027 lämna in utsläppsrätter motsvarande de utsläpp förbränningen av drivmedlen orsakar. Det enda specifika undantag som nämns i beslutet är att jordbruksmaskiner som körs på väg inte omfattas obligatoriskt. Som jag nämner i bloggen kan medlemsstaterna addera verksamheter som inte omfattas av ETS1 till ETS2.
I vilken mån den nya utsläppshandeln leder till högre drivmedelspriser beror på en massa andra saker, inklusive drivmedelsbeskattningen, världsmarknadspriset på olja, kronkursen etc. Men antalet utsläppsrätter regleras i lagstiftningen, så försöker regeringarna hålla nere pumppriset genom sänkta skatter etc, så kommer i stället priset på utsläppsrätter att raka i höjden. Dessutom sätter energiskattedirektivet en gräns för hur låga de nationella drivmedelsskatterna får vara.
Tack för distinkt och aktuell rapportering! Mycket värdefullt att få ta del av. Har du också koll på vad som kommer att gälla för biogas som fordonsdrivmedel? Bl a pga brist på/ höga pris på batterimetaller tror jag att större lastbilar och regionalbussar inte är så lämpade för eldrift.
Hej Karin!
Korta svaret är nej. Har fortfarande inte fått tag på den slutförhandlade versionen av förnybartdirektivet, där finns nog en del info. Återstår att se vad sm händer med olika tekniker – har en känsla av att flykten från de sällsynta metallerna är i full gång.
Tack Magnus för presentationen av besluten.
Men jag hör till dem som i 15 år ”kritiserat politikerna för passivitet kring klimatet”.
Och jag kan inte dela din entusiasm.
Jag undrar istället om dessa politiker har förstått hur undermålig EUs klimatpolitik faktiskt fortfarande är.
1) Besluten gäller bara fossila bränslen. I reduktionstalen ingår inte övergången från fossila utsläpp till utsläpp från biobränslen som ger lika stor klimatskada.
2) De globala koldioxidutsläppen borde redan idag vara halverade för att klara 2 grader.
Vi kommer alltså med stor sannolikhet att passera 2 graders uppvärmning inom två årtionden och är på väg mot 4 graders uppvärmning inom 80 år.
3) Redan de nu utsläppta växthusgaserna kommer att ge 10 graders uppvärmning när de långsamma återkopplingsmekanismerna har verkat färdigt.
Så illa ser det ut enligt den senaste rapporten från världens ledande klimatforskare James Hansen et al.
Sammandraget i den rapporten, liksom hela originalet, finns på http://www.framtidsverket.se
Och hur tycker du att politikerna ska göra – här, nu, idag?
1/ Om du tror att besluten enbart gäller fossil koldioxid så tror du fel. Den nya LULUCF-förordningen och övergången till ett nettoutsläppsmål innebär att även biogena utsläpp numera beaktas. Målet om en nettoinlagring 2030 på -310 miljoner ton CO2 är således en nettosiffra – bruttoinlagring minus bruttoutsläpp, och beaktar således även den koldioxid som bildas när biomassa eldas (eller på annat sätt bryts ned)
2/ ”De globala koldioxidutsläppen borde redan idag vara halverade för att klara 2 grader” – ska jag tolka det som att du tycker det räcker med halverade utsläpp? Borde inte utsläppen ha upphört för 50 år sedan? Eller i varje fall i lördags? Allvarligt skämtat så tycker jag att de insatser man nu enats om inom EU förtjänar mera beröm än klander.
Äntligen! Ska bli spännande att se, hur kommuner, regioner, regering och näringsliv kommer att agera för att uppnå EUs mål. Uppenbart är att det är få politiker som förstår allvaret och har någon plan i dagsläget, som pekar i den riktning som Eu har beslutat om. Skulle bli glad om du vill spana och ”ge råd till landets politiker” hur de bör agera. Nu är det en annan spelplan, som de tvingas agera på.