Som väntat ledde gårdagens toppmöte med EU:s stats- och regeringschefer – trots mycket buller inför evenemanget – inte till några beslut som nämnvärt påverkar unionens utsläppshandelssystem.
De viktigaste substantiella beskeden kom vid den efterföljande presskonferensen, då Ursula von Leyen utlovade dels ett nytt stöd till ny, energi- och utsläppssnål industriproduktion – ”the ETS Investment Booster”, dels att en planerad översyn av reglerna för den så kallade marknadsstabilitetsreserven, MSR (som är kopplad till utsläppshandelssystemet), tidigareläggs ett par månader.
Den nya ”boostern” ska finansieras genom auktionering av 400 miljoner utsläppsrätter, vilket väntas ge en intäkt (och därmed en stödsumma) på 30 miljarder euro, drygt 300 miljarder kronor. Stödet ska föras ut snabbt – principen ”först till kvarn” kommer att gälla. Dock kommer man att försöka se till att pengarna fördelas någorlunda jämt mellan medlemsstaterna.
Varifrån de 400 miljonerna utsläppsrätterna ska hämtas, framgick inte, inte heller satsningen (inklusive finansieringen) blir en del av den större översyn av utsläppshandelsdirektivet som kommissionen ska presentera i juli, eller om den ges ett snabbspår.
Kommissionen har tidigare signalerat att den vill att en större del av auktionsintäkterna från systemet ska gå till olika typer av riktade stöd för att trycka upp omställningstakten, istället för att, som hittills, i första hand gå rakt in i medlemsländernas statskassor. Om de 400 miljonerna utsläppsrätter ordnas fram genom att begränsa den auktionering av utsläppsrätter som sker på medlemsstaternas uppdrag, kommer således regeringarna att tvingas stå för fiolerna – oklart hur populär en sådan lösning är.
Möjligen kan en del av utsläppsrätterna trollas fram genom den aviserade, något långsammare utfasning av nyutgivningen av utsläppsrätter som förutskickas i beslutet om unionens nya 2040-mål, och som sannolikt leder till den samlade utgivningen av utsläppsrätter ökar en smula. Några säkra besked lär, som nämnts, inte komma förrän förslaget om den större översynen av utsläppshandeln presenteras i sommar.
Noterbart är att Kommissionens kalkyl utgår från ett snittpris på utsläppsrätter på 75 euro per ton, dvs antagandet att ungefär nuvarande prisnivå (som är skälet till att så många velat försvaga utsläppshandeln) ska bestå.
Beträffande revideringen av MSR, är detta initiativ i sig ingen nyhet. Enligt gällande lagstiftning är kommissionen skyldig att under 2026 rapportera till regeringarna och Europaparlamentet hur reserven fungerar, och i det sammanhanget, om det finns skäl, föreslå förändringar. Tanken var nog att denna rapportering skulle ha ingått i sommarens större förslag om utsläppshandeln, men nu tycks alltså översynen av MSR tidigareläggas, vilket ger möjlighet att snabbare fatta beslut.
Vilka justeringar av MSR-beslutet kommissionen tänker sig, gick von der Leyen inte in på, men en rimlig gissning är att den föreslår att den automatiska annulleringsmekanism som finns i lagstiftningen justeras rejält eller helt slopas.
Denna mekanism har fungerat sedan 2018 och har inneburit att sammanlagt över 3 miljarder av de utsläppsrätter som utfärdats, aldrig släppts ut på marknaden, utan istället annullerats automatiskt. Annulleringen har varit kopplad till de stora ”överskott” av outnyttjade utsläppsrätter som flutit runt på marknaden och som satt press nedåt på priserna. Tack vare mekanismen har man förhindrat att överskotten påverkat priserna, som tvärtom sedan 5-6 år tillbaka stadigt legat mellan 65 och 100 euro per ton.
Dagens problem är dock inte att utsläppsrätterna är för billiga. Oron handlar istället nu om att de riskerar att bli orimligt dyra, vilket kan leda till att utsläppsintensiv industri- och elproduktion i förtid avvecklas. Genom att slopa den automatiska annulleringen skulle detta kunna undvikas.
De ytterligare åtgärder Ursula von der Leyen redovisade lät kanske som nya initiativ, men handlade om redan fattade beslut:
- Att de så kallade riktmärken (”benchmarks”) som styr gratistilldelningen av utsläppsrätter till vissa företag under året ska justeras, är klart sedan länge. I utsläppshandelsdirektivet anges dessutom inom vilka ramar skärpningen ska ske. Det har dessutom sedan länge varit klart att de nya riktmärkena ska presenteras mars-april någon gång.
- Ett annat icke-besked var att den framtida utgivningen av utsläppsrätter kommer att bli lite större än vad den nuvarande lagstiftningen medger, plus att slutdatum för gratistilldelningen kommer att flyttas fram. Bägge dessa förändringar ingår i den uppdatering av klimatlagen (inklusive det nya 2040-målet) som nyligen beslutats. Att kommissionen tydligen förbereder något speciell lättnad för sjöfarten var dock en nyhet.
Upptäck mer från
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.